Landsorten.
Målet mot kronolänsmännen
Hrook.
Ioför Frosta häradsrätt i Hörby i Skåne bör-
jade i onsdags ransakningen med f. kronolänsman-
nen J. Krook och dGennes son, nuvarande krono-
Jänsmannen i nämnde härad, Georg Krook, angå-
ende dråpet på bonden Anders Persson från Kyle
i Espinge socken. Det celebra målet hade vid ifrå-
gavarande tillfälle ditlockat en mängd menniskor,
som under hela förhöret trängdes i tingssalen,
hvilken ej var tillräckligt stor för att rymma alla.
Som åklagare hade landshöfdingeembetet förord-
nat kronofogden J. Th. Everlöf från Landskrona.
Ransakniogen leddes af domhafvanden i Frosta hä-
rad, häradshöfdiog Duriiog. Ransakningea började
omkring kl. !, 2 och fortsattes utan uppehåll till
kl. 10 på aftonen, under bvilken tid en förfärlig
trängsel rådde i tingssalen. På förmiddagen hade
häktade J. Krook anländt från Malmö. Sonen Ge-
org visade sig före förhöret bland menigheten och
inställde s:g sjelfmant vid målets pårop. Den gamle
Krook är lång till växten, med magerlagdt, röd-
sprängd: ansigte, hvars pedersta delär beväxt med :
yivigt, gråsprängdt skägg. Sonen Georg är en 30-
ärs man, medellång och starkt bygd. Hans blick
är skarp och anletsdragen vittnande om strävghet,
att ej säga despotism. Afven han bär skägg: mu-
stacher, polisonger och pipskägg. Han tyckes be-
trakta bönderna såsom sig ganska betydligt under-
lägsna och tilltalar dem med du, då han vänder
Bitt tal till dem, oaktadt de benämna honom herre.
Bland bönderna, åtminstone de mindre bemedlade,
lär han ej stå synnerligt väl; de mena honom vara
för mycket despot för vår tid. Målsegarne repre-
senterades af den aflidnes enka Kjersti, den aflid-
nes bröder Per och Sven, en slägtinge Per Mår-
tensson från Köinge m. fl. Å svarande sidan voro
utom fadren och sonen Krook äfven inkallade ve-
terinärläkaren Wiogren från Lyby och bonden Ola
Andersson från Stafröd. Den sednare hade blifvit
stämd som part derföre, att det för åklagaren, tom
var okänd på orten, blifvit uppgifvet, att ban skulle
varit deu, gom förorsakat slagsmålet. Sedan pu
åklagaren blifvit upplyst om verkliga förhållandet, att
Ola Anderzson skulle blifva det bästa vittnet emot
herrarne Krook, hada han ingenting emot att ned-
lägga sin ansvarstalan mot Ola, då målsegarne åbe-
ropade honom sgom vittne. Svaranderne Krook hade
deremot ingenting att invända, då Ola Andersson
lofvade att afsiå från sitt yrkande om ansvar å Ge-
org Krook, för det denne misshandlat bonom. Lika-
ledes afstods från ansvarstalan mot veterinärläka-
ren Wingren, hvilken derefter gårom vittne åbero-
pades å svarande-sidan.
Förhöretbörjade med uppläsningen af medicolegala
besigtnings-instrumentet, hvaraf framgick att den af-
lidne Anrders Perszon dött af irflamation i hjer-
nan. Ett sår i hufvudet af 1:, tums längd, vinkel-
böjdt till formen, hade förefunnits, och hade huf-
vudskålen å detta ställe blifvit inslagen på en om-
krets af en ärts storlek. En bit af hufvudskålen
förevisades sednare under ransskningen af provin-
cialläkaren dokt. Eneroth, som verkstörlt obduktio-
nen den 27 gisil. januari, och befannz denna på ett
par ställen vara mycket tunn. Dödshugget hade
just träffat en af dessa punkter. Inflamationen i
hjernan härledde sig från det yttre våld, som An-
ders Persson i lifstiden undergätt och hvaraf äfven
öfriga delar af hans kropp buro så märkbara spår.
Sålunda var hans ena arm alldeles Bvartblå ända
från axeln ned till armbågen, å högra tinningen
hade blodrsutgjutelse egt rum och venetra ridan skif-
tade i gult, rödt och grönt. Hjernans yta hade vid
obduktionen en grönaktig färg.
Sedan dessa läkareintyg blifvit upplästa, fram-
lemnade åklagaren prestbetyg, hvaraf framgick
att den dräpte varit född 1818 i Ö. Espinge och
fö en ärbar vandel. Häktade Krook är född
Ej mindre än omkring 40 vitinen blefvo afbörde
i målet, bvars handläggning varade tvenne hela
dagar. Vid första rättegångsdagens slut hade en-
dast sju vittnen blifvit afhörde.
Vid ransaknoingens slut yrkades häktning äfven å
Georg Krook, hvilket af denne bestreds, och be-
tärde J. Krooks biträde i rättegången, v. häradsb.
Samsiöe, J. Krooks försättande på fri fot, mot upp-
gifven borgen. Detta bestreds i sin ordning af
målsegarne. Ållagsren ansåg ej tillräcklig bevis-
ning vara förebringad, för att han kunde yrka häkt-
ning å Georg Krook, och hvad yrkandet om J.
Krooks försättande på fri fot angick, ville han
härom ej yttra sig. enär det varit landshöfdinge-
embetet som låtit häkta Krook. Häradsrätten kunde
ej bifalla J. Krooks begäran, utan återfördes han
till cellfängelset i Malmö; yrkandet om G. Krooks
häktande bief ej heller bifallet. Målet förekommer
ånyo den 13 mars.