Sorgligt slut på ett damsnöje. Från
Wenersborg berättas: Vid ett dansgille i Orn-
unga socken och Gäsenedshärad i detta län den
7 dennes tilldelade drängen Johannes Andersson
från Ornunga Sörg. en annan närvarande per-
son, drängen Johannes Andersson i Biekened,
ett så våldsamt hugg i nackhålan med en knif,
att denne nedföll och dog 8 timmar derefter.
Mördaren har af kronolänsmannen Lundström
blifvit i häkte inmanad.
En döfstwm gick häromdagen omkring
i Strengnäs och tiggde. Af en skrifvelse, som
han förevisade, upplystes, att han vid stenspräng-
ning blifvit skadad i armar och ben samt för-
lorat hörsel och talförmåga, och ämnade han sig
nu till Manilla. Mannen blef trodd och fick
förplägning, hvarefter han, som var efterhäng-
sen, ledsagades af polis ur stiftsstaden. En
stund sednare måste polisen mäkla fred på en
krog, hvars föreståndare råkat illa ut för en
grälmakare, hvilken befanns vara ingen annan,
än den döfstumme tiggaren.
Honkurs yrkades i måndags å afvikne
kamrer Widestrand, och beslöt Örebro rådhus-
rätt, i enlighet med konkurslagen, att uppskjuta
den väckta frågans afgörande till någon viss
dag fram i februari.
Halospintenm i Gefle. Den magiska
fontänen, som numera i dagligt tal går under
ofvanstående förkortade benämning, har ej till-
vunnit sig den uppmärksamhet i Gefle, som
förevisaren påräknat. Måhända kan skälet till
någon del sökas deri, att verkligheten ej hållit
hvad affischen utlofvat, ty, enligt Gefle-Posten,
uppgingo vattenstrålarnes antal i stället för 900
till på sin höjd 30 å 40. Då fontänen sista
gången förevisades i Gefle voro de uppträdande
najaderna representerade af tvenne herrar (?),
som, för att skydda sig mot den kalla duschen,
voro klädda i pelsar och vid uppstigandet ur
sin grotta togo sig ett par stärkande supar;
också ett sätt att framhålla det magiska i före-
teelsen.
En dyr kopparkittel. Bland inventa-
rierne i B—a prestgård har af gammalt fun-
nits en mindre kopparkittel. Denne kittel var
ej i behåll vid af- och tillträdessyn å prestgår-
den 1841, hvarföre synerätten ålade dåvarande
afträdaren att lemna tillträdaren lösen för kit-
teln med 4 rdr 32 sk. 8 rst. banko (motsva-
rande 7 rdr 8 öre rmt) jemte 3 procent ränta
derå från den 1 maj 1818 till den 1 maj 1841
samt derifrån på det sålunda uppkomne kapi-
talet till dess liqvid skedde. Efter 1864 års
syn på bostället och förenämnde beräknings-
grund måste samma kittel lösas af afträdaren
med 30 rdr 37 öre eller mera än 4 gånger kit-
telns ursprungliga värde — och detta har således
uppkommit på 46 år. Kommer denna lösen att
på enahanda sätt fortfarande beräknas och ka-
italiseras vid hvarje ombyte af boställshafvare,
blir det i tidernas längd en ganska dyr och stor
kittel. (Aros.)