Stormen i måndags. Från vestra Sverge iagå underrättelser om sn mängd olyckor, hvilka förorsakats af den storm, som der började rasa i måndags. Så skrifves från Wenersborg: I måadags på morgonen föll här ett starkt regn under vestlig storm, men frampå förmiddagen uppväxte en orkanlik storm med snö och regn. Wenern häfde sig med raseri och de höga vågorna kastade sig våldsamt mot Dalbobron, der de stänkte sitt skum högt i skyn. Vattnet steg i hast öfver kajmuren öch förvandlade Hamngatan på eftermiddagen till en liten sjö. Strömmen var så stark, att ångaren sUddeholma icke mäktade passerade genom vindbryggan, och hela flottor af timmer lössleto sig ur länsorna och drefvos af strömmen ned åt Wassbotten. Under hela eftermiddagen och en del af natten fortfor ovädret. Bantågen blefvo afbrutna och träden hade på några ställen, der tåget passerade, fallit ned och krossat rutorna i ett par kupter. I tisdags såg man vid hamnen förödelsens styggelse: stormen hade aflyftat taket på badbassinen och slungat det mot Dalbobron. Sågblockar och annat timmer, som vågorna kastat upp emot vindbron och räckena å Dalbobron, hade anställt stor förödelse, och på sjelfva bron lågo bräder och timmer inkilade i valkar af is, så att bron var ofarbar. Ett par slupar hade ridit upp på norra dragvägen och sönderbråkat träbron. Gäteborgepasten för i går meddelar följande bedröfliga uppgifter på redan kända olyckor till sjöss: Tyvärr bar man väl att småningom motse underrättelser om ännn många flera olyckor. Norska jakten Anna Maria, kapt. A. Berentsen, hemmahörande i Haugesund, utgick i måndags vid middagstiden från Rödingska hamnen i Masthugget med last af bräder. Utom kaptenen och besättningen, 2 man, funnos 2 resande : mbord. Då storm tycktes vara i antågande, beslöt kaptenen ankra utanför Elfsborg. Stormen tilltog istyrka och snötjockan alltvärre. Vid half 5-tiden spolade en våg jungmannen öfverbord, och någos senare, då fartygets egare skulle söka berga ett sönderblåst scgel, kom äfven han öfver bord och drunknade. Kl. half 12 på natten hade båda ankarkettingarne sprungit och fartyget började drifva motland. För att söka rädda lif, fartyg och last måste kaptenen derföre sätta skutan på land, hvilket äfven Jyckades 2 kabellängder sydvest om Långdedrag. Kapt. Höglund, hvilken gått ut med ångaren Göteborg för att Srbjuda nödställda fartyg bistånd, har meddelat G. P. följande sorgliga detaljer om stormens härjningar i skärgården: På Warholmen står en slup högt upp på land; likaledes ligga i Kalfsundet trenne wenersfartyg samt jakternaVenus. och Juliug, båda hemma i Strömstad, på land. Vid Flatskär invid Usholmen är en jakt (2Amiralen., H. Hansson, hemma i Strömstad) kastad långt in på stranden. Besättningen, tvenne man, har hela natten stått på skäret. De ha blifvit förfrusna i bänder och fötter och äro nu under läkarevård i Marstrand. Samma öde har träffat slupen Nordstjernan. från Fiskebäckskil, J. Berendtson, hvilken jemte besättningen, tre man, och dessutom en qvinna under natten stått på Busholmen, derifrån de jemte de nyssnämnde togos i land af Marstrands lotsbåt. Kapten Höglunds försök att taga fartyget af grund misslyckades. Eno s. k. wenerskuta, hemma i Strömstad, dref i måndags till sjös göder om Selösund, med sönderblåsta segel. I fartyget befunao sig två karlar och två fruntimmer. Tvenne fiskare från Tjörnö Kalf blefvo itisdags bergade ur svår sjönöd vid Paternosterskären. Beklagligtvis saknas dock ännu icke mindre än 17 fiskare ensamt från Tjörnö Kalf och Klädeshbolmen. — —— XÄ —— Dödsfall. Markis Taliacarne, som åren 1862—64 var italiensk ministerresident i Stockuolm och sedermera blef italiensk envoye vid hofvet i Lissabon, har den 22 november; aflidit: Missväxt och dyr tid hafva i provinsen Preussen åstadkommit ett högst bedröfligt tillstånd. I Netz-kretsen har utbrutit en hungertyfus; hvaraf dagligen en mängd menniskor dö. Påfvex lärer vara betänkligt sjuk, berättas det såväl i florentinska tidningar som i enskilda bref från Rom: Allting säges vara ordnadt för att hålla en kardinalkonklav för nytt påfveval, i händelse Pius IX endera dagen skulle aflida: Kaptes Hall, nordpolsfararen, har tillskrifvit sina vänner i New-york att han ämnar