visat sig kanske ännu mera njugg än fru Elliot: Emellertid eggade hon denna genom sitt meningslösa tal; så att hon (fru Elliot) blef mycket fastare besluten än hon förut varit att icke släppa mig: — Låt det bli femtio pund; fröken Bell; i stället för femtio guinber; sade fru Elliot; då vi kommit i enrum, och lofva att bjelpa mig litet :.med min systerdotters allmänna uppfostran; så att jag må kunna afskeda mamsell Huntingdon; och vår öfverenskommelse är träffad; — Jag har redan sagt er mina vilkor och ger icke med mig det minsta. — Ni skall veta att mitt hushåll är stort och kostar mycket. Jag skulle dock icke pruta med er, i fall det vore fråga om mitt eget barns undervisning. Men Eleonora är dotter till min syster; som blef olyckligt gift; och som jag derföre icke kan mottaga i mitt hem: Flickans uppfostran har jag. emellertid åtagit mig; och jag skulle undervisa henne sjelf; så vida min helsa icke vore så svag: — Det är ledsamt; men jag tror nog att ni kan få en annan lärarinna; som är mindre dyr än jag. Efter att vidare en god stund ha gjort invändningar, hvilka det blefve för långt att här upprepa; gaf hon omsider vika och lofvade betala mig femtio guinter om året endast för lektioner i musik. Jag lemnade huset, beklämd vid tanken på att jag nu. var anställd såsom tjenarinna hos en qvinna; som jag djupt föraktade: Men en glädje hade jag: Mary; min kära Mary; skulle icke vidare behöfya ha bekymmer för min skull: