Det var dock ofvannämnda kongl. bref den 27 1ovember 1813, som, härledande sig från den reakjon, hvilken framkallade 1813 års förordning ansående dryckenskap, för första gången medelst utrycklig föreskrift inskränkte mängden af utskänkningsställena genom att bestämma högsta antalet för alla näringsidkare utom vinoch kaffeskänkarne, eller för traktörer till 50, för spisqvartersidkare likaledes till 50 och för krögare till 400, deri inberäknade äfven dem, som höllo 8. k. bränvinsmagasiner. — Vid mantalsskrifningen år 1814 hade staden 72,989 antecknade personer. Det är redan nämndåt, att utskänkningsställenas antal vid den minskning deri, som 1849 blef beslutad, bestämdes till inalles 500. År 1847 hade de uppgått till omkring 700 i anseende dertill, att åtskilliga personer utöfvade gitt näringsyrke på flera ställen, och att enkor efter näringsidkare, som haft burskap, icke inberäknats i det är 1813 fastställda antal. Redan år 1849 frånträddes åtskilliga utskänkningsrättigheter, i det att innehafvarna ej åtogo sig den föreskrifna afgiften. Derefter minskades antalet genom indragning i mån af inträffade ledigheter, tills detsamma nedgått till 500. Sedan kommunen fåstat sin uppmärksamhet vid angelägenheten att än vidare ordna utskänkningsrörelsen inom hufvudstaden, hafva genom öfverståthållareembetets och stadsfallmäktiges gemensamma åtgärder åtskilliga ytterligare indragningar af äldre afgångna näringsidkares rättigheter från och med år 1864 företagits på följande sätt: d. 1 okt. 1864 minskning fr. 500 till 470 eller med 30. N 1865 N 414 56. 1866 2 414 ,, 388 ; 26. 1867 888 358 30. Summa 142. Sammanräknade antalet af de för närvarande inom hufvudstaden befintliga utskänkningsställen utgör således 358. Vid mantalsskrifningen i Stockholm hösten 1866 antecknades 127,597 personer, och enligt presterskapets uppgifter hade staden vid 1866 års slut 138,189 innevånare, hvarvid bör uppmärksammas, att det förra talet utan tvifvel är allt för ringa, det senare något för stort. Af dessa 358 utskänkningsrättigheter äro 83 förvärfvade genom inrop å auktion, 9 meddelade till utöfrvrande å särskilda ställen, 105 innehafvas under burskap och 161 utaf personer, som undfått krogsedel, och hvilkas skiljande från rörelsens utöfvande nu blifvit ifrågastäldt. Hvad härofvan är meddeladt behöfva vi icke rekapitulera. Läsningen deraf kan icke hafva undgått att framkalla den öfvertygelsen; att då det år 1757 fanns 800 krogar för 50—560,000 invånare; men år 1866 endast 358 utskänkningsställen för 130—140,000 invånare, så måste superiet ock vara betydligt minskadt: r 1757 fanns det en krog för ungefär hvar 70:de invånare; år 1866fanns det blott ungefär en krog för hvar fyrahundrade. Hit hörer ock att erinra: år 1853 brändes i hela riket omkring 50 millioner kannor bränvin; år 1866 brändes i hela riket omkring 15 millioner kannor bränvin; Ar det skäl att sakna den gamla goda tiden? mom somm——X XXX SIX Ra ERROR II