SLÄGTFEJDEN
ELLER
EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI.
(Forts. från föreg. J6.)
— Mycket troligt, ehuru likheten emellan
personers röst mindre ofta förekommer än
fallet är med anletsdragen. Men för er egen
skull hoppas jag att ni ej misstagit er: Dok-
tor: Lester är en angenäm, gammal man och
att ibland främmande personer finna en vän,
är ju alltid en glädje. Men då tiden lider,
och jag af hvad ni sjungit är öfvertygad om
att min syster skall blifva synnerligen belåten
med er; så tror jag, att det vore bäst om ni
genast fore till henne.
— Jag tackar er; men jag har i grannska-
pet qvarlemnat en väninna; som jag är mycket
orolig att återse.
— En väninna i grannskapet; upprepade hon
hastigt — huru — ni skulle väl hafva tagit
henne med er hit. Det är bra besynnerligt att
hon ej gjorde er sällskap hit; Det skulle hafva
varit mig synnerligen angenämt att —
— Ni år alltför god; sade jag, afbrytande
henne, men min väninna träffades under vägen
af ett plötsligt illamående; som hindrade henne
att åtfölja mig längre. Jag önskar derföre att
så fort som möjligt återse henne.
— Naiurligtvis — så ledsamt i alla fall;
ett besök hos min syster kan ej draga sålångt
ut på tiden; och ni kunde då på en gång upp-
göra saken. Jag skall sedan med största nöje
låta köra er till er väninna.