lerpes socken i Finland, att hon, som natten förut
lifvit å Skeppsbron bestulen å en kista med diverse
aker, alltsammans värdt 25 rdr, väl återbekommit
et stulna på så sätt, att varfstiomermannen Nils
redric Nilsson Sax eller Schönberg från Gefle, för
vilken bon beklagat sig öfver sin lidna törlust,
trollatv rätt på kistan genom att kasta bly i el-
len, men att Sex sedermera för henne bekänt att
van sjelf varit den som tagit kistan. I anledning
väraf var Sax i går inställd till förbör i poliskam-
maren; och då ban derstädes vidhöll sitt erkän-
rande om stölden, men var här i saknad af bostad
och sysselsättning, blef han inmanad i häkte. (A.B.)
HRådkhusrätten.
Mordet å mamsell Laurell. I går fortsattes
i rådhusrättens 6:te afdening ransakning med för
mord och stöld häktade, ogifta Margareta Lars-
son, och för samma brott anklagade guldarbetaren
Johan Friberg.
Ett par timmar innan ransakningen började hade
en så stor mängd menniskor samlat sig, att polis-
betjenipg och stadsmilitär måste efterskickag, för
att hålia reda på den, af en slags vild nyfikenhet
eggade massan. Personer, hvilka ej kunde komma
in i förstugsn, gingo så långt i sin vyfikenbet att
de klättrade upp till yttre förmakets tönster, med
förnöjda miner betraktande vakimästarne, då de
ej fingo se mer.
Såsom ombud för sterbhusdelegarn2 i mamsell
Laurells bo, inställde sig denna dag e. o. kansli-
sten hr Herman Holmblad.
Sedan protokollsjusteriog förgsiggått, började för-
höret med Margareta Larsson, hvilken fortfarande
vidböll sin gednast afgifna bekännelse.
Domaren (till Friberg): Hvad säger Friberg
om denna Larssons bekännelse?
Friberg: Jag känner ej till detta.
Domaren: Hvar har du din bustru nu?
Friberg: Hon har handel vid Höganäs.
Domaren: Jag gör denna fråga af det skäl, att
du befunnits ionehafva två prestbetyg, och att i
det betyg, som du påstått vara det rätta, ordet
bustru varit utskrapadt.
Friberg: Det känner jag ej till.
Domaren (efter ytterligare en stunds förhör):
Jag vill göra dig uppmärksam derpå, min kära
Friberg, att du vid flere tillfällen under denna
rangakning baft motsägande uppgifter.
Friberg: Det är möjligt att jag ej kommit ihog
alltiog riktigt. Jag vill emellertid ta på mitt sam-
vete, att det jag bär sagt varit sannt.
Domaren (till protokollsföraren): Han talar om
Bitt samvete; anteckna uttrycket! (Till Friberg):
Oaktadt all denna din låtsade oskuld, visar emet-
lertid allt att du varit medveten om det mörka
dådet.
Friberg: Nej, jag kände ej till det.
Domaren: Hör ou, Friberg, om du lyckas kom-
ma ifrån detta, tro: du dig sedan kunna lefva med
ett godt samvete?
Friberg. Ja, det tror jag.
Domaren (till en stadstjenare). Kalla in ma-
karne Wahlberg!
Hustru Eva Beata Wahlberg hördes först, och
berättade hon, på de frågor som till benne fram-
ställdes, att brodern (Friberg) torsdagen den 5
september infunnit sig i makarnes gemensamma bo,
beläget n:o 11 Jungfrugatan, och bade hun då med-
haft diverse linnepersedlar samt ett par silfver-
skedar, hvilka han sökt förmå systern att köpa
eller åtminstone gömma. Då kan famtagit silfver-
skedarna hade ban yttrat: bär skals du få se hvad
Margret hittat. Hon hade köpt 3 par strumpor
och ett garnpysten af bonom; det öfriga hade bon
re mottagis i förvar. Fram på eftermiddagen hade
Frib rg återkommit och då medbaft 10 silfverske-
dar, en gaffel af nysilfver och em hårkedja med
guldlås, hvilka effekter han anhållit aw få qvar-
lempa under uppgift att de hittats. Då såväl sy-
stern som hennes man förklarat sig ej vilja taga
sakesna i sin vård, bade Friberg yttrat: det var
rysligt, hvad ni äro rädda; och en stund efter se-
dan svågern bortgått bade han sagt åt systern:
stag det du, och göm det!,
Mannen Wahlberg, hvilken är på samma gång
pautiåvare och musikalisk instrumentmakare, hör-
des härefter och berättade ungefär detsamma som
hustrun.
Domaren (till hustru Wahlberg). Ni vet in-
gerting vidare i denna sak?
Hustru Wahlberg (häftigt gråtande). Nej,
aldrig har ban sagt ett ord till mig om att han
varit med om...
Domaren (afbrytande). Det vill jag ej beiler
fråga er direkt. (Till mannen). Har Wahlberg
något vidare ait säga?
Wahlberg. Jag kan tillägga det, att då ban
kom med silfret, sale jag till honom: uppge detta
och förbåll det icke; då svarade hen: jag törs
inte, ty fastän jag bittat det, så kan di tro att jag
stulit det. För resten skall di bär skedarne bli
min uppkomsto.
Sedan domaren ytterligare ställt några bevekande
ord till Friberg, att afgifva en öppen bekännelse,
hvilka dock, liksom förr, talades förgäfves, upp-
sköts målet på 8 dagar för vidare upplysningars
vinnande.
Fax Oe
Bodrigilg gäldorkär, Hemmansåboen Bengt
Svensson i Frosenstorp, Hästveda socken i Skåne,
har, på begäran af godemännen i sin vid O. Gö-
inge häradsrätt anbängiggjorda konkurs, blifvit
inmanad i häkte såsom bedräglig gäldenär.