vår förmåga); utan endast en så mycket som möjligt populärs; en sådan lättsmält anrättning som af nutidens vetenskap serveras åt nutidens menniskor, på det att, nödtvungna som de äro att inom andens område mottaga allt; jemvigten med qvantiteten bibehålles törmedelst qvaliteten — och för att äfven vara till deras belåtenhet som icke tycka om många ord, kunna vi kort och godt säga; att af de sju veckornas 49 dagar har det regnat 25. Dermed kunde vi gerna afsluta vår uppsatr, helst som ett resultat dermed var vunnet; men ett stort flertal af menniskornea äro grundligare. Det är icke nog med att erhålla resultatet, man vill också känna detaljerna; och till deras tjonst äro vi genast färdiga. Alltså kunna vi meddels; att regndagarne varit ungefär lika fördelade på tiden för våra iakttagelser; vidare äro af dessa 25 regudagar endast fyra att hänföras under rubriken edagsregn; de öfriga hafva undfägnat oss med mer och mindre ymniga och talrika skurar; Vikafva derjemte lagt märke till att under dessa sednare dagar har regnet mestadels fallit om morgnarne och förmiddagarne, hvaremot aftnarne varit klara och vackra. — Utaf de 24 dagar som varit regnfria, kunns likväl icke flera än 12 sägas ha varit varma, och dessa hafva liksom regnet varit ungefär lika fördelade på de sju veckorna; mnågot mindre dock åt början af vår observationstid; dertill rådde under de tre första veckorna en ofta återkommande och ihärdig, temligen stark och kall blåst. Lägga vi nu härtill att svag åska en gång under dessa sju veckor låtit höra sig; samt att de till det mesta vackra aftnarne medgifvit oss att rätt ofta fröjda oss åt ett förtjusande månsken; då denna himmelskropp varit så artig att visa sig för vår sida af jorden, så kunna vi sedan nedlägga penvsan i den hugnande öfvertygelsen att hafva fullgjort vårt åt:gna värf, nemligen ett noggrannt och tillitsfullt iakttagande om sanningsenligheten af sjusofvaredagens syndaflodsspådom. Och vi hafva, Gudi vare lof, funnit att den icke ahåller streck mer än till hälften, och dermed få vi för det närvarande vara belåtna; Im händelserna icke skulle beskära oss att få ortsätta dessa iakttagelser, må någon annan söra det! Man skulle genom fortsatta iakttazelser komma till jemnförelser och slutligen till bevis för det sanna eller falska i ordspråket. Saken är måhända vigtigare än man tror. Det väller en gammal qvarlefva från en förfluten tid. Har den en hållbar grund; bör den framdragas ill nytta åt vår praktiska tid; är det åter en nedeltidsvidskepelse bör den öfverantvardas åt örgängelsen liksom allt annat dylikt otyg som cke passar för vår tid; hvilken vill ha ljus i mått som stort, och hvartill erfordras mångas härdiga krafter: Att utröna om det är en saning att då det regnar på sjusofrvaredagen; det lå kommer att regna i sju veckors, vore nog ärdt en undersökning, det också; och skulle nåhända försvara sin plats bland vår vetgiriga ids forskningar: Det vore kanske ett litet storerk; 0.