kyrka, det dock torde kunna antagas, stt ban har sig föga bekant huru mycket desse förstnämde åtnjuta i aflöning af sina församlingar eller huru stort arbete dem för öfrigt åligger. Den jemförelse Dagens Nyheter gjort emellan lärarne vid elementarläroverken och komministrarne är heller icke fullt riktig, särdeles hvad hufvudstaden angår, ty ehuru Dagens Nyheter påstår, att man kan blifra komminister vid ganska unga år, så lärer dock verkliga förhållandet vara, att högst sällan någon inom hufvudstaden blifvit komminister före fyratio års ålder, således först efter närmare 20 års tjenstgöring, samt att fordringarne till kompetens äro i hufvudstaden alldeles desamma för komministrar och kyrkoherdar, hvilket icke annorstädes är förhållandet, hvarigenom äfven den värde insändarens omtanke om komministrarnes öfning i de pastorala göromålen synes kunna anses vara skäligen obehöflig, då de under desse föregående års adjunktstid väl böra hunnit inhemta en sådan, utan att på nytt anses böra återgå till adjunktstjensten. Tages nu dessutom i betraktande, att alla komministrar omöjligen kunna vinna någon vidare befordran, enär tillräckligt antal pastorat ej finnes för alla rikets prester och befordringsväsendet inom detta stånd är godtyckligare än inom någon annan tjenstemannaklass, så visar sig tydligt, att då lärarena vid elementarläroverken efter 15 års tjenstgöring hafva 2500 rår för 8 månaders årligt arbete, så erhålla komministrarne, äfven sedan den nu föreslagna aflöningen blifvit antagen, först ännu flere år sednare detta belopp, utan att, oaktadt påståendet om de fem timmarna, kunna under hela årets lopp sägas hafva en enda dag ledig till sin fria disposition. Jemför man åter komministrarne med lektorer, hvilket, åtminstone hvad angår bufvudstaden, der den högsta möjliga kompetens-fordran göres på komministrarne, synes vara det mest passande, så komma de förra efter 15 års tjenstgöring till en inkomst af 3500 rdr under i öfrigt i alldeles samma förhållande, som nyss är nämdt, i afseende på tjenstgöringstid under året. Mycket kunde ännu vara att tillägga, men för att ej taga red:s välvilja i allt för stort anspråk slutar ing. här med den förre insändarens försäkran, som här är åtminstone lika mycket, om icke mer berättigad, att endast ärligt sträfvande efter ömsesidig rättvisa och billighet framkallat dessa belysningar. Också Jakobsbo. Den som genomläst ofvanstående lärer fiara att mot föregående insändares beräkning att komministrarne i Jakob ej hafva mer än 5 timmars tjenstgöring i veckan ej blifvit förebragt någon tillfredsställande bevisning. Det åberopas att förberedelse behöfves; men detsamma lärer väl, i ännu högre grad; vara förhållandet med lärarne vid elementarläroverken; hvilka hafva 20 till 30 timmars tjenstgöringsekyldighet, och deras arbete fordrar dock ojemförligt mycket större tankeansträngning än att författa och uppläsa predikningar öfver ett gifvet ämne och nära nog efter ett gifvet formulär.