öfver den venstra handen syntes efter knifven
ett djupt gående sår. Den mördade hade sä-
kert sökt att värja sig och fattat om knilven,
som likväl blifvit ryckt från henne. Men icke
nog med ailt detta, som tyckes hafva varit mera
än tillräckligt för att mörda en menniska; —
på den nedersta delen af magen; på en fläck;
så stor som en flat hånd, funnos 20 sår, tillfo-
gade äfven med knifven. Af dessa hade mån-
ga gålt gesom bukbetäcknisngen.
Sannolikt har mordet tillgått så, att sedan
m:ll Laurell blifvit kastad baklänges iskrubben,
knifven först blifvit använd och så efter hvart
annat bordsgafflarne och eidgaffeln, så framt
hon icke med denne blifvit inskuffad i skrubben,
hvarefter knifven, som låg på spishällen; var
lätt att tillgripa. Sedan en korg och ett äm-
bar, som funnos i skrubben, fallit ned på den
aflidna, har, såsom man förmodar, den; som
begått mordet, ämnat av gå, men för att vara
riktigt säker på att sllt var väl förrättadt, hukat
sig ned; dragit upp den mördades kläder och
slutligen gifvit m:ll L. de 20 styngen i magen
samt sedan kastat eldgsffeln och knifven öfver
offret, stängt -dörren och aflägsnat sig. Den
ena gaffeln satt, som läsaren minnes, qvar i
halsen, den andra låg på golfvet i skrubben;
Att den, som föröfvat brottet, ej kommit i af-
sigt att mörda finner man till en väsendtlig
del deraf, att knifren, som efter obduktionen
öfverlemnades till polismästaren, igenkänts vara
tillhörig :m:ll L: Det måste bafva fordrats en
viss säkerhet att ej blifva störd och god tid
för att verkställa detta mord, hvartill — hvil-
ket man väl aldrig hört omtalats — användts
en täljknif, tvenne treuddiga jerngafflar, en eld--
gaffel och en mortelstöt; för att icke tala om
klösningar och rifningar i ansigtet.
Fångpredikanten Norman bar flere gånger
besökt Larsson i fängelset, men hon-nekar till
all vetskap -om eller delaktighet i brottet: