På jernvägen.
(Bref till D. N.)
(Slut från N:o 790.)
Det var från denna Häckleklint de i trakten
oende forntidgzmän mnedstörtade rig, de nemli-
en; som på ginaste vägen ville komma till Gu-
jarnes boning. Svårligen kunde ock ett för
leras sista resa lämpligare ställe utväljas än det
Tallebergs lodräta kolonner erbjödo med sina
jatursköna omgifningar, dem våra hugstora för-
äder gerna ville ha för ögonen äfven vid stri-
lerna i döden: Var det fråga om; att ordent-
igt bryta nacken af sig, för att slippa den nesliga
strådöden och för att få läska strupen med mjöd
af Odens egen tappning, så kunde man vara
säker på; att här få ärendat uträttadt. Så be-
qvämt i öfrigt sedan: straxt nedanför klinten
var en brunn, numera igenfylld, der man
man tvättade de döda kropparne; som slutligen
jordades på det ställe; der ännu de åtta bauta-
stenarne hålla ut med sin långa vakt: Platsen
kallas nu för tiden Kungsringen af allmogen,
som i vårt royalistiska land i allt stort och min-
nesvärdt gerna inblandar något af konung, ty
eljest duger det icke riktigt;
Denna den nyaste af våra jernvägar — den
invigdes, såsom vi minnas; den 17 maj d: å; —
är den andra i Westergötland af enskilda kraf-
ter anlagda: Skåne räknar de flesta sådana
banor, dernäst det förstnämnda landskape
Annu är kapitalbristen och de resandes fåtalig-
het ett stort hinder i vårt land för enskilda
banors anläggande, om ock brist på förtagsam-
het; kanske också onödigt slöseri vid företagen,
gör sitt till, att hämma nya försök. För We-
nersborgs— Uddevallabanans aktieegare lär det
kännas tungt nog; att nu i början hålla ryg-
gen styf mot de enorma utgifterna för banan;
som dock inbringar en bruttoinkomst af minst
20,000 rdr månadtligen;: Men mycket har de
väl sig sjelfva att skylla derför, då de med det
omåttliga slöseriet vid statens jemvägar för
ögonen; beträffande jordinköp, öfverflödiga bygg-
nader och dito tjenstemän m: m;; till ex del
fallit i samma fel. Vi anse oss skyldiga att
nämna några af dem och räkna då dit anläg-
gandet af ett för stort antal uppehålls-stationer
anhaltstationer, d: v. s. ellofva på en väglängd
af .8!2 mil med en ej öfverdrifvet stor gode-
trafik; Detta har man redan insett och derför
också indragit en af de två pernumrära stationer-
na; nemligen den vid Engebacka, som är den
första inom Bohus län; helt nära Uddevalla: —
En aflöning af 7;000 rdr åt en verkställande
direktör är vidare väl just icke heller prof på
klok sparsamhetsanda inom ett enskildt jern-
vägsbolag. Att missnöjet härmed varit rätt
högljudt, finner man äfven af den strid för och
mot, som nyligen förts i Wenersborgs tidning:
Det är först genom upphörandet af slöseriet
med allmänna och enskilda medel — ett fel,
hvilket tillägges oss såsom nationelt — som
svensken efter senare kritiska; lärorika år kan
vidare framgå på jernbaneindustrien, synnerli-
gen den enskilda; hvilken hädanefter måste kom-
ma att bli den vigtigaste; med sina smalspåriga;
mindre prunkande, men också mera lönande
jernvägar; dem man gerna kan kalla godtköps-
banor i jemförelse med statens bredspåriga, de
der prunka med vanlig statslyx i vagnar och
betjening, utan att derför vara beqvämare: Här-
vidlag böra vi akta oss 4att vandra på den
breda vägen utan hellre välja den smalas; ty i
nnnat fall leder det hittills följda byggnadssy-
stemet oss till förderf med dess räddhåga, att
använda inhemsk materiel och dess ömkliga hän-
förelse för engelsk sådan: Först nu; när man
nästan kan säga det vara för sent; uar ändring