afrättning; Vi återgifva här ordalydelsen dessa href: e i Uruspan, 20 oktober 1865, TM donana Apolonia Magallones de Arteag (Ajuas Calientes): Alskade moder! Jag tillfår gatogs den 13 dennes af de kejserliga trut erna och skall skjutas i morgon. Jag be ig innerligt, älskade mo on att förlåta mig a FA orätt, som jag gjort dig Iltsedan jag mot di vilja ingick på den militära banan: Moder; i sis lidne april månad sände jag dig allt, hvad ja kunde umbära, för att understödja dig. Men Gu r med oss; han skall icke tillstädja att du duka under, lika litet söm min syster Trinidad, den lill amerikanskan. Jag bar hittills icke underrättat di om min broders, Louis. död, derför att jag fruktad att-du skölle dö af sorg. Han föll i slitet åf de cembär vid Tuppon i staten Yeliseo. Moder, jaj efterlemnar intet annat än ett fläckfritt namn, t jag har aldrig gjort wig skyldig till en handling som zicke: varit mig värdig, Jag hoppas att Guc förlåter mig mina synder och upptäger mig i sir berrlighet: Jag dör såsom en kristen och jag Sägel er alla ferväl, dig och Dolores och hela vår familj så som din lydige son JOSE MARIA ARTEAGA. Det andra brefvet lyder: ; Uruapan, 20 oktober 1865. lälskade moder! Klockan är sju på aftonen och fr Arteaga, öfverste Ville-Gomez, trenne n rä chefer samt jag hatvå nyss fått vår dom. Ja skall i mitt 33:dje lefnadsår nedstiga i grafven utan en fläck på min militära bana, utan fläck på mitt goda namn. Gråt icke, utan fatta mod, ty din sons enda brott är att hafva försvarat en helig sak, sitt fäderneslands oafhängighet. Derför är detsom jag skall skjutas. Jag har inga penningar, ty jag har icke kunnat lägga at något; jag lemnar dig utan förmögenhet, men Gud skall hjelpa dig, dig Och mina barn, hvilka skola blifva stolta öfver att bära mitt namn. Uppfostra mina barn och mina bröder för ärans bana, ty schavotten kan icke brännmärka redliga mäns namn. Farväl, älskade moder, jag skall i grafven mottaga dina välsignelser. Kyss på mina vägnar min gode onkel Louis, Tekla, Lupe och Isabella, såväl som Carmelita, Choleta och Manuleta, gif dem många kyssar och mitt hjertes innerligaste farväl. Den förstnämnde testamenterar jag mitt silfverur, Manuelmina kläder. Rätt många hjertliga helsningar till-mna onkel, mina taänter och mina kusiner samt alla. mina vänner patrioterna; och -mottag nu det sista farväl af Jin tillgifne och lydige son, som har älskat dig mycket, mycket. CARLOS SALAZAR. MINISTiRKRISEN I FRANKRIKE. De officiösa tidningarne i Paris hafva fått en vink om att förklara ryktena om en förestående ministerkris för ogrundade. Allmänheten tror emellervid icke på denna vederläggning, och man finner det äfven anmärkningsvärdt att Roubers motståndare; grefve Walewski, har blifvit pr telegraf, återkallad till Paris. MISSNOJE OCH OROLIGHETER I ITALIEN; Från Florens skrifves den 3 dennes, att förhållandet mellan Ttalien och Österrike icke är så godt; som man skulle tro; Man klagar i Wiet öfver italienarnes intriger i Trient och Illyrien och på andra sidan äran missnöjd öfver att Osten:ke vägrat att medgifva Italien äskad reglering af gränsen, Vid Ceprano i Kyrkostaten har ett nytt infall af revolutionära frivillige egt rum... Detta företag aflöpte emellertid icke lyckligare; än det förra vid Terni, och de italienska trupperna tillfängotogo närmare 80 man. Mellan Garibaldi och några medlemmar af den romerska nationalkomit6n skall oenighet hafva utbrutit, hvilket haft till följd att några komiteas medlemmar dragit sig tillbaka: Sannolikt för att bämnas hafva dessa nu offentliggjort den af Garibaldi och komiten anlagda planen för ett angrepp mot Rom. Planen förutsatte, förutom romarnes beväpnade understöd, jemväl godt förstånd med en del af de påfliga trupperna. ETT NYTT TURKISKT STATSLÅN på 55. millioner francs skall hafva blifvit afslutadt under sultanens vistelse i Paris. UPPRORET PÅ CANDIA. Ur grekisk källa meddelas följande: Omer Pascha har efter tvenne dagars förlopp utrymt ställningen vid Lassitki, utan att angripa de upproriske och till sjöss åvervändt till Kanea, sannolikt för att förnya sitt angrepp mot Spakia. Synoden i Athem har befallt att den 1 juli skulle vara allmän fastedag. Det, som derigenom inbesparas inom hvarje familj, skall användas till undötstöd af candiotiska familjer; bärmnnkön aa ronne I Telografnykheter. (Genom: ssenska telegrambyrån.) BERLIN, tor 1ag. Tidningen Staatsanzeiger berättar ffioielt i dag, att friherre Richthofen b .fvit utnämnd till preussisk minister i St. holm. v JE ST SE