afrättning; Vi återgifva här ordalydelsen
dessa href: e
i Uruspan, 20 oktober 1865,
TM donana Apolonia Magallones de Arteag
(Ajuas Calientes): Alskade moder! Jag tillfår
gatogs den 13 dennes af de kejserliga trut
erna och skall skjutas i morgon. Jag be
ig innerligt, älskade mo on att förlåta mig a
FA orätt, som jag gjort dig Iltsedan jag mot di
vilja ingick på den militära banan: Moder; i sis
lidne april månad sände jag dig allt, hvad ja
kunde umbära, för att understödja dig. Men Gu
r med oss; han skall icke tillstädja att du duka
under, lika litet söm min syster Trinidad, den lill
amerikanskan. Jag bar hittills icke underrättat di
om min broders, Louis. död, derför att jag fruktad
att-du skölle dö af sorg. Han föll i slitet åf de
cembär vid Tuppon i staten Yeliseo. Moder, jaj
efterlemnar intet annat än ett fläckfritt namn, t
jag har aldrig gjort wig skyldig till en handling
som zicke: varit mig värdig, Jag hoppas att Guc
förlåter mig mina synder och upptäger mig i sir
berrlighet: Jag dör såsom en kristen och jag Sägel
er alla ferväl, dig och Dolores och hela vår familj så
som din lydige son JOSE MARIA ARTEAGA.
Det andra brefvet lyder:
; Uruapan, 20 oktober 1865.
lälskade moder! Klockan är sju på aftonen och
fr Arteaga, öfverste Ville-Gomez, trenne n
rä chefer samt jag hatvå nyss fått vår dom. Ja
skall i mitt 33:dje lefnadsår nedstiga i grafven utan
en fläck på min militära bana, utan fläck på mitt
goda namn. Gråt icke, utan fatta mod, ty din sons
enda brott är att hafva försvarat en helig sak, sitt
fäderneslands oafhängighet. Derför är detsom jag
skall skjutas. Jag har inga penningar, ty jag har
icke kunnat lägga at något; jag lemnar dig utan
förmögenhet, men Gud skall hjelpa dig, dig Och
mina barn, hvilka skola blifva stolta öfver att bära
mitt namn. Uppfostra mina barn och mina bröder
för ärans bana, ty schavotten kan icke brännmärka
redliga mäns namn.
Farväl, älskade moder, jag skall i grafven mot-
taga dina välsignelser. Kyss på mina vägnar min
gode onkel Louis, Tekla, Lupe och Isabella, såväl
som Carmelita, Choleta och Manuleta, gif dem många
kyssar och mitt hjertes innerligaste farväl. Den
förstnämnde testamenterar jag mitt silfverur, Ma-
nuelmina kläder. Rätt många hjertliga helsningar
till-mna onkel, mina taänter och mina kusiner samt
alla. mina vänner patrioterna; och -mottag nu det
sista farväl af Jin tillgifne och lydige son, som har
älskat dig mycket, mycket.
CARLOS SALAZAR.
MINISTiRKRISEN I FRANKRIKE.
De officiösa tidningarne i Paris hafva fått
en vink om att förklara ryktena om en före-
stående ministerkris för ogrundade. Allmän-
heten tror emellervid icke på denna vederlägg-
ning, och man finner det äfven anmärknings-
värdt att Roubers motståndare; grefve Walew-
ski, har blifvit pr telegraf, återkallad till Paris.
MISSNOJE OCH OROLIGHETER I ITALIEN;
Från Florens skrifves den 3 dennes, att för-
hållandet mellan Ttalien och Österrike icke är
så godt; som man skulle tro; Man klagar i
Wiet öfver italienarnes intriger i Trient och Il-
lyrien och på andra sidan äran missnöjd öfver
att Osten:ke vägrat att medgifva Italien äskad
reglering af gränsen,
Vid Ceprano i Kyrkostaten har ett nytt infall
af revolutionära frivillige egt rum... Detta före-
tag aflöpte emellertid icke lyckligare; än det
förra vid Terni, och de italienska trupperna
tillfängotogo närmare 80 man.
Mellan Garibaldi och några medlemmar af
den romerska nationalkomit6n skall oenighet
hafva utbrutit, hvilket haft till följd att några
komiteas medlemmar dragit sig tillbaka: San-
nolikt för att bämnas hafva dessa nu offentlig-
gjort den af Garibaldi och komiten anlagda pla-
nen för ett angrepp mot Rom. Planen förut-
satte, förutom romarnes beväpnade understöd,
jemväl godt förstånd med en del af de påfliga
trupperna.
ETT NYTT TURKISKT STATSLÅN
på 55. millioner francs skall hafva blifvit af-
slutadt under sultanens vistelse i Paris.
UPPRORET PÅ CANDIA.
Ur grekisk källa meddelas följande: Omer
Pascha har efter tvenne dagars förlopp utrymt
ställningen vid Lassitki, utan att angripa de
upproriske och till sjöss åvervändt till Kanea,
sannolikt för att förnya sitt angrepp mot Spakia.
Synoden i Athem har befallt att den 1 juli
skulle vara allmän fastedag. Det, som derigenom
inbesparas inom hvarje familj, skall användas
till undötstöd af candiotiska familjer;
bärmnnkön aa ronne I
Telografnykheter.
(Genom: ssenska telegrambyrån.)
BERLIN, tor 1ag. Tidningen Staatsanzei-
ger berättar ffioielt i dag, att friherre
Richthofen b .fvit utnämnd till preussisk
minister i St. holm.
v JE ST SE