jan alla platser, belägna inom stadens nuvarsnde
eller blifvande område, och. således äfven inom
Djurgården. och Ladugårdslandet;
att, utom i de fall särskilda stadganden finnas
till. efterrättels gifoa, betalning för nyssnämnda
transporter må kunna af kronan erläggas, antingen
i ötfverensstämmelse med gällande åkaretaxa, elier
ock med ett visst belopp för hel eller half dag,
räknad från inställelsetiden, den förra till tolf tim-
mar, med afdrag likväl för nödigt uppehåll till ut-
fordring-m. m., och den sednare till fyra timmar,
dock utan dylikt afdrag;
att den sålunda för viss tid beräknade legan skall I
utgöra för hvarje häst, med eller utan åkion och
körsven, fyra rdr rmt för hel och två rdr rmt för
half ag, eller för lika belopp, som vid körslor för
artilleriets behof nu erlägges; börande denna lega
fortfara att vara gällande, intilldess densamma i
vederbörlig ordning varder ändrad;
att, jemväl i afseende å kronotransporterna inom
Stockholms område r. förordningen angående trup-
pers och persedlars fortskaffande-skalli tillämpliga
delar, såsom. i sättet för fortskaffningsmedlens re-
qvisition, inställelse och betalande m. m., lända till
efterrättelse; samt
att öfverståtbållare-embet skall åligga att, efter
vederbörandes hörande, meddela de närmaste be-
stämmelser, som till befrämjande af ordning och
kontroll vid transporternas verkställighet kunna
pröfvas nödiga.
Långviga resande, 1 dsgarne haf-
va anländt till Lidköping efter 2!2 månads
resa från Södra Afrika och Kafferlandet hr Victor
Norea med fru, som der vistats under 3 års tid.
Hr No:ga medför en större mängd naturelster,
såsom djurskinn; horn; foglar; insekter, m. m.
äfvensom åtskilliga produkter af Kaffrernas
konstflit.
Onaiurliga barn, Från Hamrånge skrifves till
Gefleposten: Förlidet år dog i Hagsta by en gam-
mal man vid namn Anders Persson Bellman, efter-
lemnande flera fullvexta barn. Gubben Bellman,
som i lifstiden befann sig i rätt goda ekonomiska
omständigheter, fick före sin död ärfva den säkert
äfven för Gefle-publiken bekante aktören Berglund
(B:s far var landtbonde i Bergs by) hvilken vid
Träsktorget i Stockholm egde ett gammalt stenruc-
kel som arftagarens ombud lyckades få försåldt
för 8000 rdr. Gubben Bellmans söner, alla välber-
gade män, började nu frukta att fadren tilläfven-
tyrs komme att förskingra någon del af sin eger
dom, hvarför de genom allehanda konster bringå-
de saken derhän, att gubben blef satt under för-
myndare. Gubben fick derefter kontant 5 (säger
fem) rdr-i månaden att lefva af och sköta sig bäst
han gitter. Att detta underhåll var otillräckligt
inses lätteligen; och en köpman-i socknen, hvars
godhjertenhet mot nödställda likar orsakat honom
stora förluster men inbringat ringa eller ingen tack,
blef nu den som vid förefallande behof fick hjel-
pande träda emellan, under det svaga hopp att
sönerna efter fadrens död af det för deras förut
oberoende ställning rikliga arfvet skulle betala dessa
gubbens nödvändiga utgifter. Låtom oss höra hur
det gick med. den saken.
För ett år sedan dog, som sagdt, gubben. En af
sönerna hade lockat honom att gifva sig testamente
på blifvande qvarlåtenskap, hvilket testamente fa-
dren dock genom ett sednare upphäfde, under för-
ordnande all alla hans barn skulle ärfva lika:
Process skulle således öppnas, men som parterna
ä ömse sidor fruktade utgången, visade de sig här-
omdagen benägna till förlikning. Denna träffades
också. och parterna begåfvo sig till nyss nämnda
köpman (hvilken, i parenthes sagdt, med förlust af
både tid och penningar reglerade arfsfrågan i Stock-
holm) i ändamål att få den träffade förlikningen
skriftligen uppsatt. Under samspråk härom erinra-
de köpmannen om sin gamla fordran, hvars riktig-
het arftagarne icke kunde bestrida, men vägrade
att betala, på den grund att fadren gjort skulden
sitt omyndighetstillstånd. Köpmannen förklarade
sig då villig att efterskänka sin öfriga fordran, blott
2 rdr 40 öre, som gubben Bellman mot punt bekom-
mit, erlades. I ändamål att pröfva sönernas akt-
ning för den gamle fadrens minne, framtogs nu
panten, en ny ylletröja, till arftagarnes beskådande,
men den slöa likgiltighet hvarmed samtlige betrak-
tade detta i sanning talande bevis på den pjugghet,
hvarmed den aflidne af dem behandlats, visade ge-
nast att ett bleklagdt nej skulle blifva svaret på
äfven denna billiga framställning. Sågick det också.
De. lomade: alla af, den ena efter den andra, vis-
serligen något flata, men — med 2 rdr 40 öre i
behåll!
Ett gammalt ordspråk, på hvars lära jag aldrig
velat tro, rann mig vid bevittnandet af denna ömk-
liga syn: i:sionet:. cgör en bonde rätt, men gor
honom aldrig. godt. Jag måste nu medgifva att
detta ordspråk under vissa omständigheter eger
fullt fog för sig. Nyss beskrifna drag af den mest
råa hjertlöshet och frånvaro af allt rättsinne, blir
här så mycket uslare, som sönerna till den aflidne
alla äro burgna. män och dertill fått ett rätt stort
kontant arf, En man med. hjerta i bröstet skulle,
om ock aldrig så fattig, skyndat att betala en så
ringa gäld, men här visar det sig, att ett par riks-
daler kan stå vida högre i värde än föräldrars min-
en. Beklagligt!
Sjelfmord. Från Gefle skrifves d. 10 dennes:
F. handlanden P. Pettersson härifrån staden, hvil-
ken under de sednare åren sysselsatt sig med för-
säljning, uti angränsande socknar, af diverse kram:
varor, har den 3 dennes uti en lada i Rångsta by