Afrikanskan. os
Hvad säga våra musici om musiken i denna
pera? De som gjort sig. till martyrer för den
samla skolan skaka på hufvudet och påstå att
nusiken i Afrikanskan är utan allt värde. De
vilja nemligen att musiken skall utgöra ett helt
ör sig, oberoende af pjesen; till dessa sluter
ig en och annan amatör som vill vara förståsig-
oåare; men de som kunna uppfatta dramatisk
musik finna i denna opera många glanspunkter,
såväl i sången som i orkestern. Man kallar
Meyerbeer för effektsökare: det at sannt, han sö-
ker effekter och finner dem; Utom detta sö-
kande skulle orkestern ännu vara lika fattig som
för 100 år sedan; sc t. ex. Händels Oratorier, der
den store mästaren ieke vågade använda mera än
högst 4 blåsinstramenter samtidigt med viol-
qvartetten, ehuru han begagnade ömsom oboer,
horn, trumpeter, ja till och med fagotter: Men
Mozart kom, sökte, liksom Meyerbeer, effekter
och fann dem i den rika instrumeniation, han
utvecklade genom användandet af alla då kända
blåsinstrumenter. Hade han haft tillgång på
de i den senare tiden uppfunna instrumenter,
skulle han otvifvelaktigt äfven användt dem:
Meyerbeer använder i Afrikanskan 4 flöjter, 2
stora och 2 piccolo, 4 fagotter, 2 klarinetter;
en basklarinett och 4 horn samt klockor och
triangel m. m.; och dessa åstadkomma ypperliga
effekter, nödvändiga för tonmålningen af hand-
lingen på scenen. MHvarje akt eger sina stora
musikaliska skönheter, hvilka en uppmärksam
åhörare alltid skall finna.
Utförandet är i allmänhet mycket lyckadt:
Hr Labatt (Vasco di Gama) täflar i denna pjes
med de förnämsta artisterna; hr Arlberg är
visserligen här och der nog svag, men ändock
ypperlig som Nelusko; fruarne Michaeli (Selika)
och Stenhammar (Inez) göra af sina roler allt
hvad de kunna, men rolerna äro för dem ej
fullt lämpliga. Inezs parti, rätteligen koloratur,
ehuru nu mycket förenkladt, borde egentligen
utföras af fru Michaeli och Afrikanskans (Selikas)
parti — hvem skulle nu kunna utföra det?
Man gissar på m:ll Jacobson, som säges hafva
instuderat rolen; men man hade icke bordt låta
m:ll Hebbe resa, hon hade, enligt fleras öfver-
tygelse, blifvit en ypperlig Selika; likasom hon
var ypperlig i Fidelio, Hugenotterna; m. fl. operor.
Tvifvelsutan betingas denna operas stora fram-
gång hos oss i hög grad af den i allo ypper-
liga uppsättningen; utan hvilken detta jätteverk,
trots dess obestrid!iga musikaliska förtjenster
och stora dramatiska effekter, med all sannolik-
het skulle endast en kortare tid hålla sig uppe, ty
det tarfvas något mera, än att blott ett sinne
skall smekas och tjusas för att den stora all-
mänheten skall finna behag i att tillbringa fem
timmar å rad i en teatersalongs uppdrifna
temperatur. En sådan trollmakt skulle icke ens
en Mozarts oförlikneliga musik förmå att ut-
öfva.
Denna uppsättning är så storartad, att verlds-
staden Paris ju till och med blifvit öfverträffad,
för att icke tala om stora kejserliga teatern i
Petersburg; men trots all den möda och om-
sorg, som derpå af alla händer slösats, finner
man vid ett upprepadt åskådande af operan en
och annan liten brist, ett och annat förbiseende,
som kanske för ett vandt öga framstår så myc-
ket mera, just derför att det hela är så full-
ändadt.
Betraktom till exempel denna så mycket om-
skrifne tredje akt, hvars sceneri, relativt till nu
tidens resurser i fråga om sceneri och teater-
mekanik, med skäl kan sägas vara det yppersta;
som ännu frambragts på någon scen! Men
hvilken skärande kontrast mellan detta natur-
trogna fartyg och detta naturtrogna haf, — och
dessa, vi hade så när sagt, naturvidrige sjömän
hvilka i sina göranden och låtånden om skepps
bord närmast kunna liknas vid yra höns! At!
en scenisk instruktör skulle vara både landt
krabba och sjöman; det vore visserligen fö!
mycket begärdt, men deremot vill det förefalla
såsom om det vid ett fall, äsåsom föreliggande
då det ju gäller att frambringa något helgjutet
icke vore ur vägen att söka hjelp utomhus, di
egna krafter svika. En enda liten skeppspojke
för att nu icke tala om en båtsman; skull
härvidlag bafva kunnat vara vederbörande til
en oberäknelig nytta, och genom att anlita e
dylik persons biträde vid denna akts sättande
RR ETEN