RAR
Ibland vred han sig såsom en mask och upp-
gaf hjertslitande rop; hvilka tecken tydligen
gålvo tillkänna att han var hemsökt af kropps-
diga plågor.
Annie ryste; men nalkades dock sängen; ty
detta ansigte, ehuru på ett förfärligt sätt van-
stäldt sedan hon såg det sist, kunde dock icke
vara någon annans än Charles Thornways:
Han kände icke igen henne; och det var
föga underligt.
Han såg sig omkring, betraktade de perso-
aer som stodo vid sängen; med en själlös blick;
fattade sig derefter plötsligen i håret och ut-
ropade:
— Hvar är min hustru? Ingen annan än
hon kan- sköta mig: Ni äro känslolösa vilddjur
allesammans. Hvarföre skicka ni icke bud ef-
4er henne? Laga att hon kommer hit och det
genast; säger jag er:::Jag vill det.
— Har han hustru? hviskade sköterskan:
— Ja; det har han; genmälde Annie; och
jag skall oförtöfvadt skrifva efter henne; Stac-
kars Mary!
— Gif mig någonting att dricka; ropade den
sjuke; Mina inelfvor brinna :.;:O! hvad jag
lider! Jag förtäres af lågor: :.
Han började slå omkring sig med händer och
fötter samt gjorde ett försök att stiga upp.
Härvid utvecklade han en så onaturlig styrka;
att sex personer knappt förmådde hålla honom
qvar i sängen.
Jourhafvande läkaren ankom nu.
Han hade ett litet glas med sig; hvars in-
nehåll Thornway tömde. Verkan af drycken
visade sig genast: Den sjuke nedsjönk van-