RAR Ibland vred han sig såsom en mask och uppgaf hjertslitande rop; hvilka tecken tydligen gålvo tillkänna att han var hemsökt af kroppsdiga plågor. Annie ryste; men nalkades dock sängen; ty detta ansigte, ehuru på ett förfärligt sätt vanstäldt sedan hon såg det sist, kunde dock icke vara någon annans än Charles Thornways: Han kände icke igen henne; och det var föga underligt. Han såg sig omkring, betraktade de persoaer som stodo vid sängen; med en själlös blick; fattade sig derefter plötsligen i håret och utropade: — Hvar är min hustru? Ingen annan än hon kansköta mig: Ni äro känslolösa vilddjur allesammans. Hvarföre skicka ni icke bud ef4er henne? Laga att hon kommer hit och det genast; säger jag er:::Jag vill det. — Har han hustru? hviskade sköterskan: — Ja; det har han; genmälde Annie; och jag skall oförtöfvadt skrifva efter henne; Stackars Mary! — Gif mig någonting att dricka; ropade den sjuke; Mina inelfvor brinna :.;:O! hvad jag lider! Jag förtäres af lågor: :. Han började slå omkring sig med händer och fötter samt gjorde ett försök att stiga upp. Härvid utvecklade han en så onaturlig styrka; att sex personer knappt förmådde hålla honom qvar i sängen. Jourhafvande läkaren ankom nu. Han hade ett litet glas med sig; hvars innehåll Thornway tömde. Verkan af drycken visade sig genast: Den sjuke nedsjönk van