måste lyssna till de röster som höja sig deremot. Minst ?4:delar af de konkurser, som här gÖras, äro föranledda af detta olyckliga borgens-system. Den stora lyxen, öfver hvilken man klagar så mycket, har äfven till en viss grad sin grund i detsamma. Men skall ej tolerera en lag, som hotar att föra vårt gamla Sverge till branten af dess undergång. Jag begär icke återremiss, men utskottet har på ett så hånfullt sätt afvisat min motion, att jag icke kan annat än anhålla att kammaren, om den ger sitt bifall till utskottets hemställan, ville ogilla de motiver, som för denna äro anförda. Herrar Bovin, Lemchen och Rosenberg försvarade utskottets åsigt. Herr Rosenberg påpekade att staten skulle upphäfva sig till förmyndare öfver den enskilde, om den nekade bonom att i detta afseende sjelf bestämma sitt handlingssätt. Upphbäfves borgenssystemet, kommer det icke desto mindre att fortfara, fastän i en annan form, så länge hjelpsamma menniskor finnas. Hjelparen ger ut en skuldförbindelse i sitt eget namn, den lånebehöfvande tsar pengarne och lemnar sin vän en revers i stället. Frih. Ahlströmer trodde att menniskor i allmänhet icke låta så lätt öfvertala sig att utgifva en skuldsedel som att underteckna en borgensförbindelse. Utskottets mening och den derför anförda motiveringen gillades af kammaren. En motion af herr Jöns Pährsson om ändring i k. förordningen af den 14 april 1866, angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, afslogs. Herr L. J. Htorta har föreslagit den förändring i strafflagen att svitesböter, och andra, som äro ålagda för förseelser, hvilka i sig sjelfva ickeinnefatta brott, må vid bristande tillgång förvandlas till enkelt fängelse.. Utskottet har afstyrkt bifall härtill på flera skäl, hvaribland vi nämna omöjligheten af att uppdraga en gräns mellan de mindre förseelser, som endast innefatta åsidosättande af vissa ordningsföreskrifter, och de lagöfverträdelser, som förtjena benämning af brott. Kammaren godkände utskottets hemställan. Herr Ljuslins motion om vägoch brounderhållsskyldighetens skiljande från jordbruket och öfverflyttande på staten afs.ogs; likaså en af herr Orre väckt motion derom att betalning för allmänna vägarnes underhåll vintertiden må utgå efter fyrk. Kammaren beslöt vidare efter någon diskussion och votering, som utföll med 53 ja mot 17 nej, att, i enlighet med vederbörande utskotts tillstyrkan, hos k. m:t anhålla det nu gällande förordningar om skeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som äro uppmätta före den 1 juli 1866, utan dessas egare tillerkännas rättighet att af vederbörande auktoriteter erhålla bevis öfver fartygens lästetal, enligt den före nämnda tid verkställda mätningen, samt sådana bevis få tjena till efterrättelse vid skeppsumgälders erläggande, intilldess ett nytt skeppsmätnings-reglemente blifver faststäldt. ågra mindre vigtiga motioner, som utom de redan nämnda i detta plenum behandlades, ansågos icke böra föranleda till någon åtgärd. Innan kammaren åtskiljdes, beslöt den att tisdagen den 26 dennes företaga behandlingen af hufvudtitlarne och dermed fortfara hvarje dag, till dess de alla blifvit undangjorda. Plenum slutades kl. 14 12 på natten.