måste lyssna till de röster som höja sig deremot.
Minst ?4:delar af de konkurser, som här gÖras, äro
föranledda af detta olyckliga borgens-system. Den
stora lyxen, öfver hvilken man klagar så myc-
ket, har äfven till en viss grad sin grund i det-
samma. Men skall ej tolerera en lag, som hotar
att föra vårt gamla Sverge till branten af dess
undergång. Jag begär icke återremiss, men ut-
skottet har på ett så hånfullt sätt afvisat min mo-
tion, att jag icke kan annat än anhålla att kam-
maren, om den ger sitt bifall till utskottets hem-
ställan, ville ogilla de motiver, som för denna äro
anförda. Herrar Bovin, Lemchen och Rosen-
berg försvarade utskottets åsigt. Herr Rosenberg
påpekade att staten skulle upphäfva sig till för-
myndare öfver den enskilde, om den nekade bonom
att i detta afseende sjelf bestämma sitt handlings-
sätt. Upphbäfves borgenssystemet, kommer det icke
desto mindre att fortfara, fastän i en annan form,
så länge hjelpsamma menniskor finnas. Hjelparen
ger ut en skuldförbindelse i sitt eget namn, den
lånebehöfvande tsar pengarne och lemnar sin vän
en revers i stället. Frih. Ahlströmer trodde att
menniskor i allmänhet icke låta så lätt öfvertala
sig att utgifva en skuldsedel som att underteckna
en borgensförbindelse. Utskottets mening och den
derför anförda motiveringen gillades af kammaren.
En motion af herr Jöns Pährsson om ändring
i k. förordningen af den 14 april 1866, angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,
afslogs.
Herr L. J. Htorta har föreslagit den förändring
i strafflagen att svitesböter, och andra, som äro
ålagda för förseelser, hvilka i sig sjelfva ickeinnefatta
brott, må vid bristande tillgång förvandlas till en-
kelt fängelse.. Utskottet har afstyrkt bifall härtill
på flera skäl, hvaribland vi nämna omöjligheten af
att uppdraga en gräns mellan de mindre förseel-
ser, som endast innefatta åsidosättande af vissa
ordningsföreskrifter, och de lagöfverträdelser, som
förtjena benämning af brott. Kammaren godkände
utskottets hemställan.
Herr Ljuslins motion om väg- och brounderhålls-
skyldighetens skiljande från jordbruket och öfver-
flyttande på staten afs.ogs; likaså en af herr Orre
väckt motion derom att betalning för allmänna vä-
garnes underhåll vintertiden må utgå efter fyrk.
Kammaren beslöt vidare efter någon diskussion
och votering, som utföll med 53 ja mot 17 nej, att, i
enlighet med vederbörande utskotts tillstyrkan, hos
k. m:t anhålla det nu gällande förordningar om
skeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som
äro uppmätta före den 1 juli 1866, utan dessas
egare tillerkännas rättighet att af vederbörande
auktoriteter erhålla bevis öfver fartygens lästetal,
enligt den före nämnda tid verkställda mätningen,
samt sådana bevis få tjena till efterrättelse vid
skeppsumgälders erläggande, intilldess ett nytt
skeppsmätnings-reglemente blifver faststäldt.
ågra mindre vigtiga motioner, som utom de
redan nämnda i detta plenum behandlades, ansågos
icke böra föranleda till någon åtgärd.
Innan kammaren åtskiljdes, beslöt den att tis-
dagen den 26 dennes företaga behandlingen af
hufvudtitlarne och dermed fortfara hvarje dag, till
dess de alla blifvit undangjorda.
Plenum slutades kl. 14 12 på natten.