Det fatviga Sverge. är rikt al naturen — rikt så att det kan bereda utkomst åt en mångdubbel befolkning. Men det är fattigt på folk, folket är ännu fattigare på kunskap, och emedan det ända till sista tiden varit och ännu i många afseenden är fjettradt i sin verksamhet genom lagstiftningsbojor, så har det icke kunnat samla nödig kapitalstyrka för att bedrifva, större företag. Mången gång hafva kapita) er blifvit ledda in på en oriktig väg, genom de införselsförbud som för vissa varor voro gällande intill början af 1850-talet eller genom de hörsa införselsafgifter å vissa fabrikater, hvilka lagt derefter voro stadgade i tulltaxan: Det frones verkligen naturliga näringarea, i hvilka Uet torde vara fördelaktigare för landet att penningar nedläggas,åtminstonetill dess att viblifva mera kapitalstarka, än i dyrbara fabriksanläggningar, hvilka ej kunna bestå utan att deras tillverkningar genom höga tullar blifva fördyrade för den stora massan: Till dessa naturliga näringara befinnes helt oförmodadt höra — stenkolssbrytning. Det har visserligen brutits stenkol i Sverige, efter hvad all: männare kändt är; sedan :slutet af 1700-talet — detta vid JIöganäs; och myckenheten af den stenkol som der blifvit uppfordrad uppgår under 68 års förlopp till 56!2 millioner kubikfot: Detta låter ganska mycket, men förvinner till en obetydlighet vid jemförelse med den nuvarande stenkolsförbrukningen i Sverge: Hit införes nemligen årligen från England 17 till 18 millioner kubikfot stenkol eller ungefär en tredjedel så mycket som Höganäs behöft mer än två mansåldrar för att leverera. Sedan ett par år har man hört talas rätt ofta om nya stenkolsfält i trakten af Helsingborg, hvilka skulle vara oerhördt rika; ja nästan outtömliga och man har sett spridda vittnesbörd om att kolen derifrån varit fullt användbara; om än icke alldedes upphinnande de engelska i vissa afseenden. I dessa dagar har man fått af en utmärkt vetenskapsman en fullständig och på egen undersökning grundad redogörelse för förhållandet med dessa märkliga stenkolsfält. Föreståndaren för Sverges geologiska byrå, professor 4. Erdmann, har vemligen i västlidne december månad företagit en resa till Skåne och besigtigat We låkra, Bosarps och Wrams kolfält samt öfver deras beskaffenhet afgifvit ett betänkande som sedermera blifvit tryckt. Vi kunna icke lemna någon utförligare redogörelse för detta märkliga betänkaudes innehåll; vi måste inskränka oss till att säga; att det tillfullo bekräftar att dessa kolfält kunna under ett sekel förse Sverige med en god del af dess behof af stenkol; Dessutom kunna de lemna större qvantitet af eldfast lera, än som rimligtvis någonsin kan gå åt, och slutligen kan af flisen ofvanpå stenkolslagret med fördel frambringas petroleum oeh paraffin: Dessa stenkolsfält voro kända redan för mer än 100 år sedan och icke så litet bearbetade. De voro derefter öfvergifna tills de år 1864 ånyo blefvo upptagna af två män, ur hvilkas händer bearbetniogsrätten nu öfvergått till ett bolag; hvars verkställande direktör är grosshändlaren Fr. Frisell i Göteborg och som till delegare har, bland andra; öfversten grefve Adolf v. Rosen och generaldirektören Ros: — Det vore högeligen glädjande om detta nya bolag kunde med kraft bearbeta denna inhemska rikedomskälla; hvilken tyckes äfven för bolagsmännen böra kunna blifva ganska vinstgifvande. Folkskole-inspektörer. Till folkskole-inspektörer för åren 1867 och 1868 äro förordnade: inom Upsala stift: prosten d:r J.A. Dahlström, kyrkoherden J. Fr. hrnström, kontraktsprosten ÅH. Norborg, kyrkoherden d:r J. E. Ekelundh, läroverkskollegan S. G. M. Ströhm, s. m. adjunkten J. Kerfstedt, förre folkskole-inspektören OC. Rydberg; Linköpings stift: kyrkoherden d:r W. Lidberg, prosten d:r C. A. Augustinsson, rektorn d:r Chr. L. Anjou, seminarii-adjunkten, fil. kand. K. W. Kastman; Skara stift: kyrkoherden d:r J.F. A. Sundler, v. kontraktsprosten A. Essån, rektorn d:r C. O. Klefbeck, läroverks-adjunkten N. J. Kyl6n; Strengnäs stift: lektorn d:r Å. G. Bogren, lektorn d:r G. V. Schotte; Westerås stift: prosten C. O. Odelberg, regementspastorn 9. J. Karlsson, skolläraren d:r C. A. Nordlöf; Wexiö stift: lektorn d:r A. Rundbäck, kyrkoherden d:r M. Nennes, kyrkoherden P. Welander; Lunds stift: kyrkoherden d:r H. 0. Schönbeck, kyrkoherden E. Qviding, prosten L. Feuk, kyrkoherden d:r H. A. Witt; Göteborgs stift: rektorn d:r L. Åberg, läroverks-kollegan d:r G. E. Psilander, läroverks-kollegan d:r C. Leidesdorff, kyrkoherden d:r J. A. Berg; Calmar stift: TRAINER LEOS EE RR TRADE Ae AN