mera hällen ransakning nar Diluvit upplyst, avt nan
förut och med framgång begagnat samma svek, för
att erhålla lån i en af ortens sparbanker, hvilket
lån hån sedermera inlöst. Hån har nu erhållit sin
doin, lydande å 5 års straffarbete.
Riksdagen.
Lördagens förmiddagsplena.
Första kammaren
valde doktor Landgren, hr E. W. Nordenfelt
och rektor Selggren tillsuppleanter i det sär-
skilda utskottet för behandling af br Meijer-
bergs motion om folkskollärare-seminarierna:
Kammaren afslog det hvilande förslaget till
grundlagsändring, hvarigenom konungen ej
skulle kunna utan riksdagens samtycke blifva
regerande furste af utländsk stat. -Justitiemini-
stern ansåg mnemligen att ändringen icke borde
göras förrän i sammanhang med revisionen af
föreningsfördraget med Norge. — Ett förslag
till ändring i 28 R. F. hvarigenom det skulle
medgifvas konungen att utnämna fremrande
trosbekännare till flera statens embeten och tjen-
ster än som nu är tillåtet blef afslaget med 58
söster mot 43. Biskoparne Björck och Beckman,
doktor Landgren samt landshöfding Ugglas
talade emot ändringen, äfvensom hr Nordström;
hrr Bydin, Wern och grefve Ugglas talade för
densamma:
Förslaget till ändring i 50 R. F: om hvad
till bevillning skall räknas blef på formella skäl
afslaget;, men deremot antogs det förslaget till
ändring i tryckfrihetsförordningen att det hä-
danefter. må vara tillåtet att af trycket utgifva
statsrådsprotokoller m; fl. handlingar 50 år
efter att de äro hållna.
Lagutskottet hade i en mingd utlåtanden
återlemnat till kamrarne åtskilliga motioner om
hemmansklyfning, skiftesstadgan; kommunalla-
garne m. m., emedan de afhandlade ämnen
som hvarken kunde hänföras till allmän civil-;
kriminal- eller kyrkolag: Men sedan hr Has-
selrot, som reserverat sig inom utskottet och
klart visat att man ej borde så helt och hållet
öfverlemna de ifrågavarande ärendena åt rege-
ringens ensamma afgörande; sedan vidare hrr
von Geijer, Henning Hamilton, justitieministern,
hrr G. A. Sparre, Sprengtporten och Nordström
talat i samma syftning; förklarade kammaren
att lagutskottet borde behandla de ifrågavaran-
de motionerna. ZLandshöfding Sparre, hrr By-
din -och Gegerfelt hade förgäfves talat emot
denna utgång.
Andra kammaren.
utsåg med 80 röster hr Rosenqvist till ledamot
af tillfälliga utskottet n:o 2; Hr Johan Liljen-
crantz hade dertill erhållit 70 röster.
Alla de ofvan omtalade grundlagsförändrin-
garne antogos. Liss Olof Larsson från Dalarne
var den ende som talade mot utvidgade rättig-
heter för fremmande trosbekännare. Hrr Rib-
ling, de Mareg, Gumelius; Hedlund, Nils Lar-
son m: fl. uppträdde emot honom.
Första kammarens tillfälliga utskotts förslag
till reglementariska föreskrifter för riksdagen
hänvisades, till kammarens enskilda utskott an-
gående arbetsordningen.
Lördagens aftonplena.
Företa kammaren beslöt i lördags afton att
om onsdag utse tre ledamöter och en suppleant
i det utskott; som bör handlägga hr Hessles
motion angående utredning af orsakerna till
jordbrukets betryckta ställning.
Derefter väcktes af hr Fröman motion; att
åt riksdagskansliet skulle uppdragas att ombe-
sörja tryckningen af diskussionsprotokollen i
deras helhet samt att innan beslut derom fat-
tades, kammaren skulle uppdraga åt kanslidepu-
terade att inkomma med förslag om upplagans
storlek, format o. s. v.
Lagutskottets med återlemnande af dit re-
mitterade motioner afgifna memorialer n:ris
12—19 äfvensom 24—31 lades till handlin-
garna med förklarande, att ifrågavarande ären-
den tillhörde lagutskottets behandling. N:ris
20 och 21 förklarades deremot böra gå till till-
fälligt utskott.
Den af hr Hasselrot väckta motion om infö-
rande i folkskolestadgan af bestämda och obli-
gatoriska stadganden rörande antalet af fasta
och rörliga skolor, samt om undervisning i gym-
nastik, exercis och trädgårdsodling vid folkeko-
lorna blef i anledning af tillfälliga utskottets
derå tillstyrkta afslag föremål för en temligen
lifig debatt; hvarunder motionären bestred ut-
skottets påstående dels derom att folkskole-
stadgan redan innehölle bestämmelser i den af
motionären afsedda syftning, dels ock om omöj-
ligheten att Vid alla rikets folkskolor åvägabringa
undervisning i ofvanberörde ämnen. Motioni-
rens åsigter vunno intet understöd, hvaremot
grefve H. Wachtmeister; frih. Sprengtporten, hrr
G; Ekman, Berlin och ecklesiastikministern hr
Carlson uppträdde med yrkande af bifall till
