Ehuru så ung; var Robert i moraliskt afseende mycket förderfvad; för att han skulle tveka att begå en dålig handling: Dock tycktes honom det bofstreck, han nu hade i sinnet; vara temligen vågadt; Ofrivilligt lät han pennan hvila: : Ofversten; som hade ögonen fästade på honom; ade: — Skyhda er så mycket ni kan; unge man. Jag ämnar resa med nästa jernbantåg och har åtskilligt att uträtta. Hvad ville han göra; han måste skrifva: Namnet Frank Thornway stod att läsa på papperet; innan han ännu hunnit besinna hela vådan af brottet; När öfversten gått; skulle han ha velat gifva allt hvad han egde; om han derigenom kunnat göra den nedriga handlingen ogjord. Men det var då för sent: Han tröstade sig med att saken icke gerna kunde upptäckas och att, äfven om så skedde; icke han utan en annan skulle bli ansedd för att vara den brottslige, och denne andre var en person, som han hatade; som hade förorsakat honom så mycken förtret och sor till och med tycktes allt mer och mer stiga i gunst hos hans kusin Lucy; med hvilken det var hans mening att gifta sig, för att han skulle få ärfva sin morbrors hela förmögenhet: Det gladde honom på sätt och vis; att han genom samma handling räddat sig sjelf ur förlägenhet och spelat sin fiende — ty han ansåg Frank för en sådan — ett elakt spratt. Han hyste ingen afsky för det onda, och om han i vissa ögonblick ångrade sitt brott, gjorde han. det derföre att hans belägenhet skalle bli