Om förskottsföreningar och folk-
banker.
Den exempellösa framgång, som detta slag
af föreningar inom få år vunnit; synnerligast
i Tyskland, der den första af kretsdomaren
Schultze, år 1850, i den lilla staden Delitsch
upprättades, skulle redan med skäl tillvinna
desamma en mer än vanlig uppmärksamhet;
men denna uppmärksamhet kan icke annat än
stegras till bifall och det varmaste erkännande,
då man tagit kännedom om de enkla medel,
som dessa föreningar erbjuda arbetaren att be-
reda sig en utvidgad verksamhet och ekonomiskt
oberoende.
I hvarje företag, som afser penningecirkula-
tion och lånerörelse; ligger det en icke ringa
fördel uti egandet af en större grunåfond eller
rörelsekapital; men det är för bildandet af ifrå-
gavarande förskottsinrättningar icke nödvändigt
att förena ett mycket stort antal medlemmar
eller åstadkomma ett synnerligen betydande
rörelsekapital; om endast förvaltningskostnaden
ordnas med en sparsamhet; öfverensstämmande
med tillgångarne. Hufvudkällan för dessa för-
eningars rörelse och grundvalen för deras verk-
samhet bör städse utgöras af de medel, som
-medlemmarne deraf insätta; men det erfordras
alltid lång tid för att i större myckenhet upp-
samla den arbetande klassens besparingar; ty
det är just dessa som mest spridas och bäst
gömma sig. Om man en gång kan komma
derhän, att man med dem kan uppnå ända-
målet, är det naturligtvis lyckligast; men att
vänta derpå är endast att illa begagna sin tid
och att emellertid förlora många fördelar:
Med klar insigt härom — helst den ringa
framgång, som äldre föreningar, med en verk-
ningskrets inskränkt till deras egna tillgångar;
haft; innehöll en allvarlig uppfordran att an-
lägga saken efter en större måttstock — hafva
de tyska förskottsföreningarne bemödat sig att
från den stora penningemarknaden till sig draga
främmande kapitaler och att sålunda för den
lilla industrien öppna samma kreditkällor, som
den stora har att tacka för sin öfverlägsenhet.
Såsom redan blifvit nämndt; bildas den grund-
fond; hvarigenom föreningarne verka; utom ge-
nom upplånade kapitaler, genom fortlöpande
inbetalningar af hvarje enskild medlem; till
dess ett visst för alla lika normalbelopp är
uppnådt, hvilket, så att säga; utgör hans aktie
i företaget: Så har man emellertid icke i Tysk-
land benämnt saken; då intet dokument utfär-
das, så att icke heller öfverlåtelse till annan
person kan ega rum; Man vill nemligen alltid
försäkra sig, hvilka som äro medlemmar: Det
inbetalda tillgodoföres deremot enhvar i före-
ningens böcker och benämnes hans Guthabena
(behållning, affärsandel). Grundfonden är efter
det anförda icke fast, utan stigande; emedan
medlemmarne fullfölja inbetalningen på det
normalbestämda beloppet: För öfrigt kan grund-
fonden förökas genom inträdandet af nya eller
sjunka genom utträdandet af gamla medlem-
mar; ty afgåendet är fritt; emot förbindelse att
ännu någon tid förblifva i den personliga an-
svarigheten mot borgenärerne; Af sitt inbe
talda kapital njuter hvarje medlem en årlig
utdelning i förhållande till dess och den gjorda
vinstens belopp; ty sedan något blifvit aflagdt
till en reservfond, fördelas hela den öfriga vin-
eten på medlemmarne. Om man härtill läg-
ger att föreningarne blott utlåna medel till
sina egna medlemmar; så torde, i det hufyud-
sakligaste, grunddragen af dessa inrättningar
vara tecknade:
