TU IVIJU a SIVU MABOU 0 lopet i Bränna, Helene eller En qvinnas historia, samt Tre år och tre dagar), hvilka steg för steg lyftat denna författarinna upp till den höjd hon nu innehar bland svenska romandiktare. . Det är såsom tecknare af det egentliga folkets — kärnans — landtfolkets lif, förf. af Tatarnes son i främsta rummet utmärker sig. Det är sanning i hennes teckningar; samvetsgrannheten hos henne är konsiderationslös. Ingenting kan förmå henne att uppoffra naturtroheten: Man känner att det vore en bagatell för en sådan författarinna att laga ibop en roman af det vulgära slaget med populära effekter och ett lyckligt slut, hvarmed man likt de konsterfarne skådespelarne kniper, sig mängdens bifall. Men sådana konstgrepp äro för henne idel lögner; hon försmår dem och går rätt fram å sin författarekarakters sanna bana. I den trakt, från hvilken hennes flesta teckningar äro hemtade, i en trakt af höga branter, stela afgrunder, bebodd af ett allvarligt, ordkargt folk, med slägttycke af de norska grannarne, der har förf. funnit en äkta qgvinna, som utgör medelpunkten för alla taflorna i Tatarnes son. En sådan qvinnogestalt som Margaretas ger en ovansklig ära åt sin skildrare. Omkring henne sväfvar en, äfven i sina knappt medvetna felsteg, genom den hängifvande kärlek ljuflig och renad ande — zigenarflickan Agatha — :och mellan dessa båda står lefvande med kött och blod och lif och ande Tatarnes son — en med sällsynt fulländning genomförd karakter. Hvarje biperson i denna förträffliga roman är så karakteristisk; så utpräglad, så olik de öfriga, att läsaren lefver bland dem såsom i ett stort, mångtaligt sällskap af hvar på sitt vis framstående menniskor. Han hör dem tala, han ser dem handla, och han känner att så och icke annorlunda måste de tala och handla, i följd af sin uppfostran, sina tänkesätt, sin ställning. I en annan; mera nyligen utkommen bok: Lifvet på landsbygden har samma författarinna upprullat för oss taflor, dels från samma trakt och samma folkklass, dels — och mest — ur herremanslif. Ofta målar hon här i en helt annan stil: Hon ger oss genretaflor, än allvarliga, än skämtsamma, än blida och hemtrefliga. Mästarinna är hon i hvilketdera som helst. Nytt sprängämne, Kapten E. A. Björkman har uppfunnit ett nytt sådant ämne, som han kallar seranin och hvarmed prof anställts i Stockholm; öfver hvilkas fördelaktiga utfallande vi sett intyg, som visa att seraninen icke blott är 20 gånger kraftigare än krut; utan äfven kraftigare än nitroglycerin, hvarjemte den kan framställas vida billigare än nitroglycerinen: Kapten Björkman har anmodat oss införa följande tillkännagifvande om det nya sprängmedlet: Sedan det lyckats mig att bereda en sprängsats, som med samma vigt och volum som nitroglycerin är starkare och säkrare att använda, samt äfven i mindre qvantiteter kan tillverkas för 1: 50 å 1: 60 pr skålp., får jag härmed erbjuda mitt biträde åt alla dem som för större sprängningsarbeten önska begagna sig af detta nya preparat. Sigtuna den 1 dec. 1866. E. A. Björkman: Smånyheter. Stöld. En resande, fanjunkare B., har i går morgon anmält till polisen att han under natten sin tillfälliga bostad vid Stora Badstugatan å Norr blifvit bestulen på sin plånbok, innehållande omkring 250 rdr. Enligt uppgift hade han haft plånboken förvarad under sin hufvudkudde. Åter ett försök till sjolfmord. En arbetskarl A., boende i huset n:o 4 Carlbergsallen hade en dag i början af denna vecka begifvit sig från det rum han bebor och ned uti en källare i samma hus. Hustrun, som anade oråd, emedan mannen var vid en serdeles upprörd sinnesstämning, skyndade efter honom och fann vid sitt inträde i källaren att mannen med en rakknif tillfogat sig ett djupt sår på halsen. Han förhindrades nu ifrån att bära ytterligare våld på sig; och fältskär efterskickades, som förband honom, och någon fara för lifvet är ej att befara. Fyrskoppet Utgrunden har i Kalmar sund råkat ut för ett vådligt äfventyr, som dock slutat lyckligt, säger tidn. Kalmar. Fartyget skulle i lördags inbogseras af kronoångbåten Gunhild från sin station ; södra delen af Kalmar sund till Karlskrona; men en häftig sydost storm uppstod och hindrade bogseringen till bestämd ort. Kabeln, hvarmed fyrskeppet var fästadt vid Gunhild, sprang, och en ny måste under ovädret fastgöras. Befälhafvaren sökte anlöpa Bergqvara hamn, men var ej görligt. Det fanns då ingen annan resurs, än att genom isen arbeta sig fram mot Kalmar. Detta lyckades efter svåra ansträngningar så tillvida, att Gunhild ankom i söndags e. m., då det blåste sydlig bris, med fyrskeppet utanför Grimskär. Der blefvo båda fartygen sittande i den tjocka isen. Lotsbåtar utgingo genast härifrån. Telegram cefsändes sedan till Karlskrona om händelsen. Lotsfördelningschefen Rothman vidtog alla möjliga åtgärder för att bibriuga fartygen hjelp. Ångaren Industrien eldade upp för att utgå och öppna ränna. Men hjelpen antoga j, emedan Industri-bolaget fordrade 1000 rdr, ifall försöket lyckades och 300 rdr ifall det misslyckades. På måndagen utskickades omkring 50 a 60 man att genom issågning och huggning öppna räuna. Företaget kröntes med framgång och Gunhild lyckades inbogsera fyrfartyget till Kalmar skeppsbro.