En gärdeles sorglig tilldragolse inträffade
to sdagen den 6 dennes, då landstingsfullmäktigen
ji s Larsson i Walne ljöt döden genom ett fall
f n ångbåtsbryggan vid Ytterån i Jemtland, der
hav tör tillfället vistades, för att närvara vid sor-
teringen af ett parti bräder. Lars Larsson, som
ännu ej fyllt 38 år, var gerna använd i kommu-
nala vrf, hvilka han skötte med synnerlig omsorg,
och tv valsutan kommer han i detta afseende att
icke så inga saknas. Bland nära slägtingar, som
med tårdränkta ögon stå vid den för tidigt bort-
gåagnes bår, finna vi bondeståndets siste talman,
Nils Larsson i Tullus, samt f. riksdagsmanen Olof
Larsson dersammastädes, den aflidnes bröder.
Hjelpsamhet hos grannar. I Jemtlands tid-
ning berättas: Den 20 nästl. nov. kl. 6 på morgo-
nen utbröt eldsvåda hos bonden Jon Jonsson i Lith
och Ringsta, hvarvid dennes alla åbyggnader ned-
brunno,. neml. boningshus, ladugård, foderbod, red-
skapshus och vedbod med deri förvarade ett be-
tydlist förråd huggen ved; och blef vid samma
tillfälle en del lösören äfven lågornas rof. Jon
Jonsson och hans hustru blefvo illa brände och
aundkommo med knapp nöd att blifva innebrända
vid deras med lycka krönta försök att rädda hä-
svna och boskapskreaturen. Åbyggnader och
lö ren voro brandförsäkrade i Liths och Kyrkås
enskildta brandstodsbolag, dock till lågt värde, i
följd hvaraf Jon Jonssons förlust måste blifva icke
så oh-tydlig. Detta förhållande blef ock genast
ihågkommet och bebjertadt af nirmaste grannar,
hvilka straxt efter det släckningsarbetet var slut
sammanträdde i närmaste gård och beslöto att
genast gå i författning om uppförande af ladu-
gårdshus i det nedbrändas ställe. Af de tecknade
frikostiga bidragen af timmer blef en del, 6 tolf-
ter, framförda redan samma dag och dagen der-
efter börjades timringsarbetet, ledt af snickaren
Arvid Jonsson, hvilket sedermera fortgått så, att
inredningen är påbörjad och huset i det närmaste
färdigt. Söndagen efter eldsvådan, då Liths sock-
nemän erhöllo underrättelse om branden, beslöto
äfven dessa att med bidrag understödja Jon Jons-
son, för hvilket ändamål teckningslistor skulle
uppsättas.
Fyra monniskollk ha under loppet af veckan
Autit i land vid Wetterns strand utmed Häckenäs
i Rogslösa socken. Under den starka stormen
förenad med snöyra sistl. lördag observerades från
land hurusom 2:ne personer i en mindre båt å
sjön utanför Borghamns-trakten utstodo en hård
kamp mot Wetterns vredgade böljor; men som
ingen utan den största lifsfara kunde bispringa de
olycklige, måste de lemnas åt sitt öde. Hvad som
man förmodade insräffade ock, nemligen att den
lilla båten kantrade. Påföljande morgon uppflöto
deras döda kroppar vid Häckenäs, och lärer de
omkomne isenkänts såsom i lifstiden varande fiskare
från Undenäs i Westergötland.
Natten mellan måndagen och tisdagen ilandflöt
A samma strand en annan mindre båt med ilig-
ude 2:ne manspersoner, af hvilka man fann den
2 redan vara död och den andre vara nära liflös
sh straxt derefter påträffades liket efter ännu
n tredje, som ilandflutit i båtens närhet. Desse,
:om alla tre varit å samma båt, hade under mån-
lagen blifvit utsatte för storm och så svår snöyra
utt de ej det ringaste kunve se eller på sistone
ms ana hvarest de befunno sig och kunde följakt-
isen vj heller uppsöka någon hamn, utan jagades
ic utaf vattnet ständigt öfverspolade menniskorna
vf stormen än hit och än dit, då på aftonen ganska
räng köld inträffade, hvilken snart gjorde slut
på den enes lif. De båda andra lyckades cmel-
ertid att igenom stränst arbete uppehålla lifvet
ch fingo snart land i sigte. Den ene af dem ka-
ade sig då i vattnet för att simmande söka uppnå
od, för hvilket försök han dock fick plikta med
t lif. Genom omsorssfull vård är den tredje
lock nu så pass återställd att hopp är om hans
ullkomliga tillfrisknande. De lära alla tre varit
emmahörande i trakten at Hjo.