Rätteg.och polisnyheter. Poliser. I förrgår förekom i poliskammaren följande sorgliga mål: Skoarbetaren Boman, bosatt inom Täby socken af Stockholms län, har i lördags afton, åtföljd af en annan skoarbetare vid namn Kron härifrån staden, kl. 6—7 begifvit sig på väg hemåt, efter att hafva i och för åtskilliga uträttningar under dagens lopp uppehållit sig härstädes. Hemfärden skedde till fots och vid ankomsten till Stocksunds vårdshus stannade de en stund der, för att hvila. Här sammanträffade de med hållkarlen från Ensta gästgifvaregård, Johansson, hvilken medförde hästar och åkdon samt medgaf att de fingo åka med honom det återstående af vägen. Komna ett stycke från Stocksund tappade Boman sin mössa, hvarföre han hoppade ner från åkdonet för att taga reda på densamma, men Johansson fann ej för godt attstanna utan fortsatte färden. Sedan Boman förgäfves sökte återfå sin mössa, begaf han sig till en närbelägen stuga, der han begärde och erhöll natthärberge. I samma stuga uppehöllo sig för tillfället ett par arbetskarlar, af hvilka en påföljande söndagsmorgon, kl. omkring 7, efter att hafva varit ute i något ärende kom åter in och berättade, att han hört ett stönande läte, som föreföll honom underligt, hvarföre han anmodade de andra i stugan innevarande att följa med sig för att taga närmare reda härpå. Utkomna på landsvägen påträffade de nu uti ett dike icke långt från stugan en menniska, som befanns i det närmaste liflös och endast förmådde gifva ifrån sig ett svagt läte. Det var en karl och han fördes in i stugan, der Boman i honom genast igehkände förenämnda Kron. Nu vidtogos hvarjehanda åtgärder, som ansågos lämpliga för hans vederfående, men utan påföljd, och slutligen beslöto de sig för att transportera honom in till staden för erhållande af nödig läkarevård. Kron visade då ännu något litet tecken till lif, med vid framkomsten till Stocksund funno de honom fullkomligt död. De fortsatte emellertid färden hit till staden och anmälde förhållandet å första vaktkontor, hvarefter liket fördes till stadeng bårhus. Boman kunde icke förklara saken på annat sätt än att Kron, som i likhet med Johansson och Boman tidtals gått bredvid åkdonet, för att hålla sig varma under den på lördagsaftonen rådande svåra väderlek, antagligen blifvit efter, helst han var betydligt rusig, och sålunda öfverväldigad af ruset och kylan fallit omkull i diket, derur han ej förmått resa sig. Kron var för Boman alldeles obekant intilldess de på lördagen här i staden sammanträffade till följd af en utaf Boman i Dagbladet införd annons om ett arbetsbiträde. Han hade dittills arbetat hos skomakaren Wahlberg vid Norrlandsgatan. Efter hvad sålunda förekommit beslöts att ofvanstående upplysningar skulle meddelas K. befallningshafvande i Stockholms län för vidtagandet af de vidare åtgärder samma myndighet må finna behöfliga.