Auditören CO. E. Ljungberg utvecklade i korta bufvuddrag iden om folkbankerna, dess ändamäl att genom medel, insatta af arbetaren sjelf, vid behof ungerstödja honom, derigenom också meddelande honom den särskilda dygder af sparsamhet och ingifvande honom en för hvarje samhällsmeålem nödvändig grad af sjelfkänsla. Talaren sökte visa nödvändigheten att förslaget om dessa banker, nu en gång väckt i hufvudstaden, icke finge förfalla derstädes och att man icke borde låta afskräcka sig om ej straxt i början. alla derå fästade förhoppningar blefve förverktigade; Till styrelseledamot efter fabrikören, f. d. löjtnanten J. v. Koch, hvilken afsagt sig detta förtroende, utsågs genom samfäld röstning auditören C. E. Ljungberg: Musikaliska akademien, I tisdags afslutades i Musikaliska akademien för ;höstterminen den konsthistoriska föreläsningscykeln: Vid detta tillfälle slöts afhandlingen om Gluck med ett specielt föredrag öfver den berömda Agamemnonsarian ur Iphigenie i Auliden; såsom prof af Glucks stora patetisktdeklamatoriska stil, i motsats till den italienska och till den mera lyriska; som förut omtalts jemte åtföljande illustrationer. Efter denna analys sjöngs arian af hr Håkansson; som löste sin svåra uppgift på ett ganska tillfredsställande sätt: han ådagalade en ren uppfattning; tydlig och bestämd artikulation samt eger en vacker och klangfull baritonstämma. — I sammanhang med ett nyss föregånget föredrag öfver Hasse, som i medlet af förra seklet var en at italienska musikens berömdaste representanter, analyserades en af hans bravurarier ur operan Alcide al Bivio,, hvarefter den föredrogs af en sångerska, hvars öfverlägsna talent inom koloraturfacket man på länge ej haft tillfälle att beundra, nemligen fröken Hertha Westerstrand, hvars lysande föredrag väckte allmänt bifall och gaf ett riktigt begrepp om den så länge och orättvist förgätne mästarens musik, som ännu efter mera än ett sekel ej visar spår till föråldrivg: — Derefter följde ett föredrag öfver J. J. Rousseau såsom musiker, hvilket redogjorde för hans excentriska, men oftast genialiska åsigter af musik i allmänhet och af den franska och italienska i synnerhet, de missöden hans opinioner äfven i detta hänseende ådrogo honom, hvarjemte hans egen musik i korthet karakteriserades. Trenne melodier af Rousseau föredrogos härvid på pianot. — Det hela afslöts med en raelodisk andlig kör ur oratoriet Abels död, af Bolle. — Denna föreläsning bevistades liksom de föregående af ett ganska talrikt auditorium: Sällskapet för uppmuntran till öm och sedlig modersvård. Vid det sammanträde med komiten och direktionen i sällskapet för uppmuntran till öm och sedlig modersvård, som den 4 innevarande månad egde rum å slottet hos enkedrottningen, sällskapets stiftarinna och ordförande, anordnades en summa af 2,490 rdr crmt, jemte kläder till ett värde af 187 rdr 50 öre, att efter olika behof fördelas emellan 124 mödrar med 531 barn. En kör af 30.000 sångare. Aftonbladets Pariser-korrespondent skrifver: Skandinaviska föreningen i Paris, har nyligen erhållit en skrifvelse från baron J. Taylor, stiftare af och ordförande i artistföreningen, med uppmaning att inbjuda alla sångföreningar i Norden till den stora sångarfesten, som kommer att ega rum i slutet af augusti 1867, samtidigt med verldsexpositionen. Alla länder skola, om möjligt är, vara representerade, och fransmännen vilja göra allt för att underlätta de främmande såovgarnes resa, genom att arrangera om nedsatt pris på jernvägarne, fritt upplåtande af konsertlokaler i Paris och dylikt. När alla väl äro samlade, skall en täflingsstrid börja mellan de olika nationernas körer och ett pris (som man tror 10,000 francs) skall tilldelas de sångare som af juryn förklaras för segrare; Endast från Tyskland väntar man mellan 20 å 30,000 sångare. Om Sverge kunde skicka den kör som uppträdde på jättekonserten i Stockholms industripalats, så skulle helt säkert den nordiska sången häfda sitt stora anseende; När täflingen är slutad, förena sig alla sångarne till ett beräknadt antal af omkring 50,000, och tåga med sina fanor till Place de la Concorde, der kejsaren möter dem, för att YwAara ntit Alxnde Allas Pp