Utan sådant kan också, enligt min tanke, ingen vänskap gerna fivnas. — Ni bar rätt, sade hans ledsagare, i det han satte sig ned på en bänk midt framför palatset, och jag bar kommit för att erbjuda er mitt. Redmond smålog: — Finner ni mitt anbud besynnerligt? o— Jag tänkte på vår duell i går qväll, genmälde vår bjelte, och med afseende derpå, förundrade det mig att höra er i dag vara så vänskapligt sinnad. — Jag kände icke då den mans karakter och värde; som jag ville beröfva lifvet; yttrade folkledaren; och ni måste göra mig den rättvisan att medgifva att den hemlighet, soma ni upptäckt, icke tillhörde mig ensam. En qvinna, som följde sin känsla, bedömde er riktigare än jag med all min erfarenhet ...Jag behöfver en vän, tillade han; — Är ni säker, fullkomligt säker om att ni nu använde det rätta ordet? Hade icke ut: trycket cbundsförvandt,, varit egentligare? frågade den unge mannen. — Nej; utropade demagogen stolt: Hvilka fel man än må ha att lägga mig till last, har jag ännu aldrig med afsigt gjort mig skyldig till en osanning. Det har aldrig händt att jag sagt mig omfatta en menniska med andra känslor, :än dem jag verkligen hyst för henne. Ville jag blott skaffa mig en bundsförvandt, behöfde jag icke söka länge. Frankrikes förnämsta personer skulle anse fören ära att få mottaga mitt förtroende samt dela mina strider och mina triumfer, fortfor han; ty det är min lefnads uppgift