Article Image
al HBLAUCIHIS VULBaLC VU adl VAUBASUWCIHUHTC ULL HIVULCL. Så såg man der, bland andra, pastorn vid franska reformerta kyrkan i Stockholm, rektorn vid Södertelje elementarskola, en och annan landtbrukare från trakten, 0. 8. v. Mötet öppnades med afsjungandet fyrstämmigt af psalmen 306: 1, Förgäfves all den omsorg är, som styrd at Gud ej blifver, etc., hvarefter bestyrelsens för. Södermanlands folkskoleförening ordförande hr kyrkoherden Landgren förrättade bön och helsade deltagarne 1 mötet välkomna. Sedan derefter hr kyrkoherden Landgren blifvit vald till ordförande under mötet och skollärarne hrr Hellberg från Lilla Mellösa samt Walin i Årdala utsedda till -protokollsförare, börjades diskussionen öfver de uppställda frågorna. Förstå frågan, huru de sednaste kgl. cirkulären angående katekesundervisningen böra tolkas och tillämpas (se gårdagsbladet), föranledde en längre och ganska. liflig diskussion, uti hvilken kyrkoherdarne hrr Hamnström, Malmborg, Häggman, Wennerström, Lindberg och Larsson samt skollärarne hrr Erixon från Wingåker, Karlson från Norrköping och Wallin från Upland hufvudsakligast deltogo. Ordföranden upplyste, att ehuru frågan egentligen anginge presterskapet, :bestyrelsen dock, aldenstund den kateketiska undervisningen börjar och grundlägges i folkskolan, och enhet i folkoch nattvårdsskolans kristendomsundervisning vore nödig, ansett frågan berättigad, emedan det ej vore utan vigt att inhemta skollärarnes tankar. Under diskussionen visade sig också, att tankarne vore delade. Under det skollärarne utan undantag ansågo den verbala utanläsningen af Lindblomska katekesförklaringen olämplig och ganska hinderlig för en lefvande kristendomsundervisning, och flertalet af det vid mötet församlade presterskapet ogillade det sätt, kvarpå denna utanläsning vanligen hittills bedrifvits, syntes dock några af det sednare draga i betänkande att obetingadt förkasta densamma. Kyrkoh. Hamnström förordade isynnerhet utanläsningen; föreslog att lilla och stora (eller Lindblomska) katekesen borde följas åt från början och! jemföras. Hr Erixon invände, att på detta sätt första eller lägsta klassen kanske endast skulle komma att sysselsättas med första hufvudstycket, och dervid ganska länge uppehållas, utan att få veta något om sin skapare och återlösare; yrkade i stället att hvarje klass skulle genomgå hela katekesen, men först i korta utdrag. Sålunda borde i den lägsta klassen eller afdelningen förekomma endast textorden af lilla katekesen, inledda och framkallade genom muntligen berättade bibliska historier, och kanske också inlärda genom muntlig föresägning, ifall barnen ännu icke egde god innanläsningsförmåga; i andra klassen, der äfven hela katekesen genomgås, medtages, jemte textorden, Luthers förklaring och i den tredje redogörelse för de lärdomar i den Lindblomska förklaringen, hvilka icke redan inhemtats af Luthers lilla katekes. Kyrkoh. Malmborg instämde med hr Erixon i fråga om sättet attfördela undervisningen, uti hvad man kunde kalla koncentriska cirklar, af hvilka hvarje ny erhåller större periferi än den närmaste inre, men den minsta, så väl som den största, dock är en hel cirkel; ansåg att Lindblomska förklaringens många omsägningar af hvad som redan innehålles i lilla katekesen, fastän med andra ord eller blott annan ordställning, endast förorsaka förvirring, om båda uttryckssätten — lilla katekesens och Lindblomska förklaringens — skola utanläsas; det vore nog om de sednare innanläsningsvis jemföras med lilla katekesen; beklagar, i likhet med föregående talare, den tanklösa och origtiga utanläsningen. . Kyrkoh. Hamnström yrkar ej på en oförståndig utanläsning, men vill ej lemna åt hvars och ens godtycke att bestämma hvad som skall utanläsas eller icke och anser derföre äfven Lindblom böra i minnet inhemtas; kan ej förstå hvarföre man är så rädd för utanläsning, eller hvarföre den skall anses. så fördömlig; försvarar sitt föregående yttrande, att första hufvudstycket af både lilla och stora katekesen bör läsas innan det andra företages, ty ett 8-årigt barn kan icke fatta andra hufvudstyckets trosläror. : Kyrkoh. Malmborg vill lägga lilla .ketekesen till grund för undervisningen och anser denna böra föregå Lindblomska förklaringen. : Hr Erixon tror att icke allenast 8-åriga, utan till och med 7-, 6-, ja 5och 4-åriga barn med vanligt barnaförstånd kunna enfaldeligen fatta att Gud Fader är deras skapare, Kristus deras frälsare, 0. 8. v. och här vore endast fråga om sjelfva textorden: Jag tror på Gud Fader,, jag tror på Jesum Kristum, Guds enda Son, vår Herre, (det öfriga af andra artikeln, som egentligen är en kortfattad biblisk historia öfver nya testamentet, skulle, om man så ville, kunna uppskjutas till en följande klass), o. s. v. Beträffande öfverlemnandet åt hvars och ens eget bedömande, af hvad som skulle läsas af stora, katekesen, vore faran deraf ej så stor, då ju alltid lilla katekesen, som ej blott skall läras, utan ock utanläsas, innehåller allt det väsendtliga af vår kristendomslära; tror icke att utanlexandet af Lindbloms förklaring öfver Luthers förklaring till katekesen har något väsendtligt samband med saligheten eller fördömelsen, och vet sig ej hafva yttrat någon förskräckelse för minnesläsning; naturligtvis afser all undervisning ett inpräglande i minnet af det som skail läras; men i afseende på sättet för barnet att inhemta sina kunskaper, är det stor skilnad emellan det, då läraren först muntligen meddelar barnen undervisning och barnen sedan sjelfva genom eget begrundande eller forskning uti antagen bok söka vidare inprägla den, samt-.det motsatta, då barnen först skola i minnet insamla. ett dödt kapital, det är en ofattad lexa, uti hvilken läraren sedan skall söka ingjuta lif; erfarenheten hade lärt talaren förkasta det sednare. . Kyrkoh. Häggman frågade: bvem af oss begriper tronsartiklarnes lärosatser? Säga vi icke derföre enfaldigen: jag tror! Det är oss nog, att den himmelske Fadren sagt det. . Hvad ordningen af katekesens hufvudstycken beträffar, fästade talaren uppmärksamheten derpå, att vår Herre sjelf börjat med evangelium; anförde derpå flera exempel ur både gamla och nya testamentet. Kyrkoh. Wennerström anser en förnuftigt drifven utanläsning icke skadlig, dock bör förklaring alltid föregå; anser en lämpligare förklaring af Luthers lilla katekes utan frågor och svar behöflig. (Flera talare upplysa att sådana finnas, ehuru icke sanktionerade, t. ex. Lindbergs, tryckt i Nyköping 1866, Erixons, tryckt i Norrköping 1862,

26 juli 1866, sida 3

Thumbnail