fn NE 6 att min stackars häst får något att äta, ty han har varit på benen hela dagen; och jag skulle gerna sjelf vilja ha ett glas whisky, ty det bränner i min strupe. Man skyndade genast att efterkomma gubbens önskningar. Hästen lemnades till en neger, och fem eller sex händer, som omslöto whiskybägaren, utsträcktes ögonblickligen mot den gamle mannen, hvilken dervid icke kunde låta bli att le helt godt. — Hvarföre kommer ni hit just i dag, Jenkins? frågade postmästaren. Vi fråga derföre att ni icke kunnat infinna er på en lägligare tid. Saken är den att vi skickat bud efter er; men Billins kunde icke finna ert hus och efter mycket letande måste han vända tillbaka. Det är blott en liten stund sedan han återkom från sin långväga utflykt. — Hittade icke Billins till mig? sade den gamle. Det är väl ej så underligt; jag förvånar mig endast öfver att han kunde leta sig tillbaka hit. — Ja, för tusan, ropade den unge mannen, ni ligger ju gömd som ectn björn i idt, och de många små bäckarne se ut den ene precis som den andra. Jag kom till den der sumpiga trakten, ni vet, i närheten af Röda floden och hörde en hund skälla. Då trodde jag mig vara framme, men det var alldeles omöjligt att rida eller gå öfver träsken. Jag band min häst, må ni tro, vid ett träd och steg på helt djerft, men sedan tackade jag min Gud att jag kunde praktisera mig tillbaka till den fasta plats der hästen stod. Det blef då för sent att vidare söka efter er. — Ni höll er för mycket åt norr, sade gub