Mannen, som skulle styra och
ställa der hemma.
Folksaga.
Det var en gång en äkta man som var mäkta
gnatig och elak och som tyckte att hustrun al-
drig gjorde nog gagn i huset.
En vacker qväll under slåttertiden kom han
hem och grälade och bråkade så att det riktigt
gnistrade omkring honom.
Men var då inte så ond, kära far! sade
gumman. Vill du, så ska vi i morgon byta
arbete? Jag skall gå ut med slåtterkarlarne och
slå, så kan du styra och ställa der hemma.
Det förslaget fann mannen vara godt och gick
gerna in derpå. l
Tidigt på morgonen tog gumman lien på axeln
och gick utåt ängen med slåtterfolket för att
slå. Mannen redde sig nu till att ordna och
bestyra om allt i huset.
Först började han tjärna smör af grädden,
som mor hade slagit i tjärnan; men när han
hållit på med det en stund, blef han tör-
stig och gick ned i källaren för att hemta sig
lite öl.
Medan han höll på med att tappa istånkan,
fick han höra att griskultingen smugit sig in i
stugan. Med tappen i hand sprang han då
uppför källartrappan det fortaste han kunde,
för att hindra grisen att slå omkull tjärnan;
men när han fick se att grisen allaredan hade
gjort det och stod der och sörplade i sig gräd-
den, som rann utefter hela golfvet, blef han så
splitt språngande arg att han glömde öltunnan
och började jaga efter grisen, som gnodde uti
flygande fart. Han nådde honom i porten, och
der gaf han honom en så dugtig spark, att han
blef liggande stendöd på stället. Nu kom han
ihäg att han gick med tappen i hand; men när
han kom ned i källaren, hade allt ölet runni!
ut ur tunnan;
Han gick derefter till mjölkkammaren och
fann der ännu så mycket grädde, att han fick
tjärnan åter full, och så började han tjärna
igen, ty smör ville han nödvändigt ha till mid
dagen. När han tjärnat en stund; kom har
ihåg att hem-kon ännu inte blifvit utsläppt och
hvarken fått vått eller torrt, fastän det var så
långt lidet på dagen. Han tyckte emellertic
att det var för besvärligt att drifva henne ut
hagen. .
Nej, jag skall i stället ha henne upp pi
taket! tänkte ham. För se, det var torftak pi
stugan, och der växte ett så tjockt och rar
gräs. Dertill låg stugan nedanför en tvärbran