Mannen, som skulle styra och ställa der hemma. Folksaga. Det var en gång en äkta man som var mäkta gnatig och elak och som tyckte att hustrun aldrig gjorde nog gagn i huset. En vacker qväll under slåttertiden kom han hem och grälade och bråkade så att det riktigt gnistrade omkring honom. Men var då inte så ond, kära far! sade gumman. Vill du, så ska vi i morgon byta arbete? Jag skall gå ut med slåtterkarlarne och slå, så kan du styra och ställa der hemma. Det förslaget fann mannen vara godt och gick gerna in derpå. l Tidigt på morgonen tog gumman lien på axeln och gick utåt ängen med slåtterfolket för att slå. Mannen redde sig nu till att ordna och bestyra om allt i huset. Först började han tjärna smör af grädden, som mor hade slagit i tjärnan; men när han hållit på med det en stund, blef han törstig och gick ned i källaren för att hemta sig lite öl. Medan han höll på med att tappa istånkan, fick han höra att griskultingen smugit sig in i stugan. Med tappen i hand sprang han då uppför källartrappan det fortaste han kunde, för att hindra grisen att slå omkull tjärnan; men när han fick se att grisen allaredan hade gjort det och stod der och sörplade i sig grädden, som rann utefter hela golfvet, blef han så splitt språngande arg att han glömde öltunnan och började jaga efter grisen, som gnodde uti flygande fart. Han nådde honom i porten, och der gaf han honom en så dugtig spark, att han blef liggande stendöd på stället. Nu kom han ihäg att han gick med tappen i hand; men när han kom ned i källaren, hade allt ölet runni! ut ur tunnan; Han gick derefter till mjölkkammaren och fann der ännu så mycket grädde, att han fick tjärnan åter full, och så började han tjärna igen, ty smör ville han nödvändigt ha till mid dagen. När han tjärnat en stund; kom har ihåg att hem-kon ännu inte blifvit utsläppt och hvarken fått vått eller torrt, fastän det var så långt lidet på dagen. Han tyckte emellertic att det var för besvärligt att drifva henne ut hagen. . Nej, jag skall i stället ha henne upp pi taket! tänkte ham. För se, det var torftak pi stugan, och der växte ett så tjockt och rar gräs. Dertill låg stugan nedanför en tvärbran