mannen smålog, skakade på hufvudet med tviflande min och sade: — Ni förstår väl, herr chevalier, att personer, som förmå uppfinna och utöfva en sådan komedi som den hvari ni, er sjelf evetande, spelat en roll, inte lätt låta narra sig i fällan. Men polisen är skicklig; vi skola göra hvad vi kunna, det lofvar jag er. Härpå fick en vaktmästare befallning att följa Rolf till ett annat rum, hvarest en af de skickligaste kommissarier i hela poliskåren träffades. Denne hade af kamrater och tjufvar fått tillnamnet Loögat för sin skarpa blick. Rolf talade om sin berättelse för andra gången, och kommissarien skakade på hufvudet, likasom poKsmästaren gjort. — Ah, tusan! mumlade han mellan tänderna. Derpå lät han Rolf noga beskrifva Nicolas Benoit, grefve Roland och Sylvera, major Tancred Estagnac och den förtjusande Esmeralda. Han antecknade Rolfs uppgifter och lofvade att ofördröjligen sätta sig i verksamhet. — Men, tillade han, jag är rädd för att vi ej komma till något tillfredsställande resultat. Ni kan vara säker på att ni lute skulle känna igen de personer, hvilkas signalementer ni nu gifvit mig, om ni i denna stund mötte dem på gatan. Så ha de förändrat utseende, klädedrägt och sätt. Om ni tillika tar i betraktande att de utan tvifvel ha tio olika bostäder, trettio olika namn 0. s. Vv. torde ni medge att det just inte är någon lätt sak att finna deras spår. Emellertid ..:. hvad göras kan, skall bli gjordt;