Uullsansarne med 20,500000 rar. Men det vore el
slut härmed, ty till allt detta komme 13 millioner
rdr i begärda lån, så att hela bristen skulle utgöra
omkring 42 millioner rdr — allt under antagande
att alla propositioner och motionor bifölles. Hela
den fonderade skulden utgiorde, enligt talarenes
firmening, 80,161,545 rdr. Talaren ansår sig på
rund häraf böra varna ståndets ledamöter att vara
ör frikostiga med att bevilja summor utöfver hvad
tskottet töreslagit, ty utskottet hade gått så långt
det kunnat gå. -
Hr Skogman fästade frih. Klinckowströms upp-
mirksamhet derpå, att genast vid omnämnandet af
uigifterna under femte hufvudtiteln han begått ett
misstag och beräknat för högt. i
Frih. af Ugglas ansåg att det visserligen vore
nödvändigt att göra besparingar men friherre Ilinc-
kowström borde dock ej måla så svart. Talaren
hade också gjort öfverslag öfver vår finansiella
ställning och kommit till det resultat, att riksgälds-
kontorets inkomster för 1867 voro tillräckliga för
K. M:ts propositioner om jernvägsanlägeningar, och
ett öfverskott af 130000 rår funnes till och med.
Flera af frih. Klinckowströms sifferuppgifter vore
oriktiga, så att ur hans i så mörk ton hållna ex-
poså mycket väl kunde utgå 24—25 millioner rår.
I bondeståndet uppläste Johan Johansson från
Nerike ett skriftligt anförande, deruti han klan-
drade regeringens år från år framställda stegrade
fordringar på statsanslag. Tlera af dessa anslag!
hade endast erhållits genom slutlig röstning i för-
stärkt statsutskott. Dessa esomoftast upprepade
omröstningar hade bort öppna regeringens ögon
för folkets tankar om dess förmåga att kunna bära
de oupphörligt ökade skattebördorna. Tal. ansåg
nuvarande statshushbållning icke vara förenlig med
rikets sannskyldiga nytta.
Vi gå nu att redogöra för några frågor, om
hvilka olika åsigter gjorde sig gillande.
Armeförvaltningen, som trädt i krigskollegii
ställe, fick sina af regeringen begärda 123,200
rdr, oaktadt bondeståndet för sin del beslutit
nedsätta beloppet med 4,500 rdr. Frih. Liljen-
crantz och en annan ledamot yrkade att staten
endast skulle fastställas för 1867, men hans
mening vann ej gehör i den militära samlingen.
Kriqsakademien vid Carlberg ansågs af hr
Ljungberg i borgarståndet kunna berga sig med
mindre än 80,000 rdr, men hr Björck höll före
att man borde dröja med alla inskränkningar
tills nästa riksdag uppgör ny stat. Akademien
fick sina 79,880 rdr och dessutom till prakti-
ska öfningar och anskaffning af materiel 11,794
riksdaler.
Löneförbättringarne vid indelta armen. Stats-
utskottet bade tillstyrkt 100,000 rdr, som förut,
och i sammanhang härmed skjutit ifrån sig pröf-
ningen af frågan om en lönereglering för in-
delta armen. I presteståndet yrkade doktorerne
Sandberg och Säve en sådan reglering. I bor-
garståndet talade flere deröfver.
Hr Falkman ville, att en minskning på detta
anslag skulle göras, såvida man på annat sätt
icke kunde få nödiga medel till bestridande af
föreslagen uppskattning af indelta armeens bo-
ställen, hvilken uppskattnings skyndsamma verk-
ställande vore högst nödvändig. Ir Ridderstad
beklagade, att rikets ständer ej sökt få denna
fråga klar, hvarjemte det vore ganska olämpligt,
att regeringen fått sig uppdragen fördelningen
af den beviljade löneförhöjningen. I Norge
hade storthinget verkställt fördelningen af de
medel, som till likartadt ändamål blifvit bevil-
jade, samt anmärkte mot statsutskottet, att det
ej fäst tillbörlig uppmärksamhet vid Bjerkan-
ders i ämnet aflåtna motion, som på ett enkelt
och praktiskt sätt löser frågan, i det deri före-
slås, att arrenden för utarrenderade militärbo-
-stallen må ingå till statsverket, och att lönta-
gare, som icke hafva boställen, måtte erhålla
sina bestämda löner af staten, såvida regemen-
tenas disponibla tillgångar visade sig otillräck-
liga. Talaren ville dock lemna sitt bifall till
utskottets betänkande. Ir Hallström ansåg, att de
till uppskattning af militieboställen begärda 50000
rdr icke burde sammanblandas med ifrågava-
rande anslag, samt yrkade bifall till betänkandet.
Hr Björek sade sig alltid hafva hyst den åsigt,
att berörda anslag bordt vägras för att derige-
nom nödga regeringen till den äskade lönereg-
leringen; men som det ledde till obillighet
mot en del af statens tjenstemän alt nu vägra
anslaget, yrkade talaren bifall till betänkandet,
synnerligen som regeringen kunde anses ursäk-
tad att hafva undanskjutit löneregleringsfrågan
derigenom, att den ännu icke hunnit pröfva
landtförsvarskomitens i denna fråga afgifna be-
tänkande. Det vore verkligen för närvarande
ingenting annat att göra än alt bifalla. Hr Carlen
önskade, att ståndet skulle bifalla betänkandet,
men derjemte instämma i Bjerkanders afgilna
reservation, som föreslår indragning af bostills-
arrenden och lönernas utgående från statsver-
ket. Då hr Björck fäst uppmärksamhet på, att
man ej på samma gång kunde bevilja anslaget
och antaga Bjerkanders reservation, yrkade ta-
laren, att, som det hade sig svårt att på stå-
ende fot formulera ett lämpligt tillägg i be-
rörda reservation, frågan skulle till utskottet
återremitteras, i hvilket yrkande hr Ridderstad
förenade sig. Ir Bager yrkade bifall till be-
tänkandet. Berörde punkt blef godkänd.
Bondeståndet afslog de 100,000 riksdalerna
med 71 röster mot 8, sedan flere talare yrkat
att arrendena af militärstatens utarrenderade
boställen skulle ingå till statsverket och delön
tagare som icke hafva boställen erhålla hel
Fre oo