imvånarbe vid gatan, der olyckan skett, skulle
sig de små. Slagtaren sjelf ville taga
de äldsta barnet. Detta förslag vann genklang
allas hjertan, och minst tjugo personer er
bjödo sig att upptaga ett ar barnen som sitt
cget. Då nu ingen ville afstå fråu sitb tilläm-
nade barmhertighetsverk, så tillsattes slagtaren
som skiljedomare. Domen utföll så att han
delsmannuen, som hade räddat småkramet, or
höll ett af barucn, en bleckslagare det audra
och slagtaren sjelt det tredje.
Pörnäm kurd. Häromdagen kom on
obehant person inv till den berömde vapensme-
acn DPevisne i Paris, för att köpa en bö
Devisne märkte genast att kan kade ätt göra
med en kiumare, och föreslog derföre ast profva
bössan på hans sNjutbana i Passy. Den obe
kauie antog förslaget, kvarpå DPevis sne, som i
förbigående sagdt anser sig sjelf för en mäkta
förnäm man, anmärkte att vädret var friskt och
vägen lång, hvarföre han inbjöd den fremmande
på en galfolfrukost, Afren detta antogs, och
då vapensmeden bad om sin kunds namn och
adress, skref denne på en pappersdapp: Ko-
nungen af Portugal, Stora Hotellet, Devine
bad om ursäkt för sin förrolighet: Godt,
svarade Dom Loniz, jag skall söga er till när
jag kan komman