skänkte åt Vietor Pmannel, väl vetande att han derigenom för all framtid gjorde försoningen mellan Österrike och Italien omöjlig, under det han sjelf förbetköll sig Nizza och Savoyen, hvilka proviuser han inkorporerade med Frankrike. Denna gåfva var äfven i och för sig af föga värde, ty hade icke Garibaldi förjagat Fraus I och skänkt sin monark konungariket De begge Sicilierna, så hade de italicuska enhetssträfvandena troligen fått ett hastigt slut. Detta steg misshagade Napoleon på det högsta. Han gaf sin alicrade eu vink och följden blef — kulan vid Aspromonte. Med förnäm likgiltighet åsåg han huru ryssarne rasade i Polen ; och ej nöjd med sin verksamhet i Europa ville han äfven lyckliggöra Norra Amerika med sina napoleonska ideer. Förenta staternas republik var honom en nagel i ögat, den måste bort. För detta ändamål uppretades Sydstatrna att söndra sig från unionen och för att kunna lemna dessa ännu verksammare bistånd under det derpå följande kriget, måste den mexikanska republiken tillintetgöras och ett kejsaredöme, under skydd af franska bajonetter, upprätt: Men D Napoleon missräknade sig på den hos ett fritt folk inneboende kraften. Efter ett fyraårigt krig, det blodigaste och mest penningslukande historien vet att omtala, besegrade republikanerna sina rebelliska motstå andare, ehuru de sednare i hemlighet understöddes af Frankrike och England, och nu slår vedergällningens stund. Napoleon II har velat jemföra sig med sin farbroder, den 1:ste Napoleon, men ingenting är mindre jemförligt än begge desse män. Napoleon III har krupit till sitt mäl, då deremot den förste närmade sig sitt med storm tez. Blott uti ett euda fall kunna de jemföras -— deruti att de sjelfve skapat sitt öde.