Utrikes-Nyheter.
Teleygrajnyheter.
Hamburg den 21 nov. Orsaken till fran-
ska gesandtens plötsliga afresa från Washing-
ton sökes uti Sewards skarpa note till Paris
rörande nubiska truppers anvärfning.
Hamburg den 22 nov. I cElberfelder Zei-
tungau för den 21 läses: Preussen ställer snart
ett ultimatum till kejsaren af Österrike direkte,
om desavouering af Metternichs politik i Paris,
hvilken grefve v. Bismarck funnit hätsk emot
Preussen.
Brössel den 21 nov. Drottning Victoria
har skickat sin lifmedikus till konung Leopold
för att undersöka hans sjukdom.
Hamburg den 22 nov. Diskonto villigt
6 104 procent. Råg begärlig till faste priser.
Athen. Folket befinner sig fortfarande i
stor jäsning, och ministerkrisen pågår.
Paris. Enligt aftontidningarne skulle man
kunna förutse, att striden mellan Kili och Spa-
nien skall med det snaraste biläggas.
Tvisten mellan Frankrike och
Förenta Staterna.
De begge sednaste dagarnes telegrammer
medföra, ehuru ännu blott ryktesvis, den un-
derrättelsen att franska ministern hos Förenta
Staternas regering har begärt sina pass och af-
brutit den diplomatiska förbindelsen mellan de
två mäktiga staterna med anledning af en skrif-
velse från Förenta Staternas utrikesminister till
franska utrikesministern.
Om denna skrifvelse skrifver Times korrespon-
dent 1 Washington att Förenta Staternas utri-
kesminister Seward verkligen i september till-
sändt amerikanska sändebudet i Paris, hr Bige-
low, en depesch rörande fransmännens plan att
skicka cgyptiska trupper till Mexiko, och låtit
delgifva densamma åt amerikanska sändebuden
i Konstantinopel och Alexandria, för att låta
de resp. regeringarne veta hvad Förenta Sta-
ternas regering tänkte om de mot deras vilja
till Mexiko kommenderade nubiska hjelptrup-
perna. I denna depesch heter det, att kabinet-
tet i Washiugton icke lagt sig i saken vid för-
sta truppsändningen, emedan det hade nog att
göra med sitt eget lauds angeligenheter. Men nu,
då, som kejsaren väl visste, slafveriet var afskaffadt
inom unionen, kunde den icke längre lugnt åse, hu-
ru en fremmande makt skickade negrer till ameri-
kanska kontinent:n mot deras egen vilja. Uni-
onsregeringen var fullt säker på, att de egypti-
ska trupperna endast genom tväng kommit till
Mexiko och med väld blifvit inpackade på far-
tvgen. Det måste derföre tillkännagifvas fran-
ska regeringen, att kongressen fortfarande och
eftertryckligt fordrade Monroe-doktrinens upp-
rätthållande, samt att Förenta Staternas rege-
ring och folk med spänd uppmärksamhet åskå-
dade Frankrikes rörelser i Mexiko.
Korrespondenten säger sig dessutom ur säker
källa veta, att unionsregeringen hyste den åsigt,
att hvarken en monarkisk eller kejserlig rege-
ringsform skulle bli tåld af amerikanska folket,
såsom stridande mot hela andan af dess politi-
ska system. Likaså trodde kabimettet i Wa-
shington att hvarken engelska eller franska fol-
ket skulle gilla ett öfverlagt försök att återföra
slafveriet i Amerika; och amerikanska regerin-
gen ansåg negertruppernas tvungna tjenst i
Mexiko såsom ett slags slafveri. Den önskar
icke krig med Frankrike, men den önskar der-
emot skydda och försvara de politiska grund-
satser, som amerikanska folket hyllar.