hört sägas att det franska systemet härleder
sig från revolutionens tid, och att det då in-
fördes endast för att bryta adelns makt. Detta
är så till vida sannt, att lagförändringen in-
träffade då, men systemet är mycket äldre och
har varit följdt, långt innan Frankrike och
England erhållit det omfång och den organi-
sation, de för närvarande hafva. I det stor-
artade lagsystem, som romarne småningom
uppbyggde under de århundraden de herrskade
öfver verlden, var principen af jordens fördel-
ning gällande. Den napoleonska codex är i
detta afseende blott en afskrift af den justini-
anska. Hvarken de romerska eller franska la-
garne förbjuda enskilda personer att ega huru
mycket af denna verldens goda som helst. Så
rika åtskilliga af de engelska lorderna än äro,
skulle det dock bli svårt nog för dem att täfla
med vissa af de gamla romarne i slösaktighet
och lyx. Men hvad den romerskt-frauska lag-
stiftningen söker förhindra är att jorden skall
egas af några få rika personer och arbetas och
skötas af millioner fattiga. - Då den förut
omnämnde underhus-ledamoten — talade om
Amerikas jord-demokrati, ville han dermed
uttrycka att, der massan af den jordbru-
kande befolkningen är sjelfegande, gör den
inga uppror, men gär villigt att försvara sitt
land mot yttre fiender. Den besutne jordarbe-
taren älskar sitt hem och tycker bäst om att i
fred och ro bruka sin torfva. Man har invändt
att den som sndast eger ett obetydligt jord-
område alltid iorblir fattig, utan kapital, utan
äregirighet och utan medel att draga den re-
veny af jorden, som skulle kunna dragas deraf.
Vi medge att den fattige bonden står sig slätt,
om han jemföres med en hertig eller grefve,
men vi kunna icke frångå den åsigten att en
fattig man med jord har det bättre än en fat-
tig man utan jord. En arrendator med kapi-
tal kan tvifvelsutan bäst sköta jorden, och så-
danå finnas i Frankrike lika väl som i Eng-
land. I Frankrike finnes rum för alla klasser;
men icke så i England. Der saknas besutna,
sjelf arbetande jordbrukare — bönder — helt
och hållet. Dock finnas sädana öfverallt på
kontinenten. I Ryssland äro de nyligen fri-
vifna slafvarne nu egare af smirre jordområden
som de bruka och lefva utaf. I England fin-
nas blott stora jordegare, arrendatorer och ar-
betare, men inga små jordegare; detta är en
brist som måhända kommer att bringa olycka
öfver England, såvida icke lagarne bli förän-
drade och det onda botadt i tid.