Sophocles Antigone med Mendelsohns musik
gafs. Vid detta tillfälle var en oerhörd
trängsel i det lilla teaterhuset. Man hade in-
rättat scenen så, att större delen deraf motsva-
rade den grekiska teaterns orchestru, hvarest
de tvenne halfehorerna befunno sig, härbakom
höjde sig platsen, hvarpå de spelande uppträd-
de. Den moderna orkestern intog sin vanliga
plats. Men i orchestrans värdiga, i grekisk
drägt uppträdande män wfrån Thebe igenkände
vi mänga af våra gamla vänner från aFlustret
eller aFörderfvet, och trots den fullkomliga för-
klädnaden, hvad kostym och hållning beträffar,
kunde man ej afhålla sig från ett godt skratt,
när man uti Choragens vördnadsbjudande gestalt
igenkände en ärlig medikofilare, eller i hans
sidokamrat med det stora skägget en gladlynt
kameralist.
Det är härpå de ofvan citerade orden syfta:
sOch sist som thebanska brackor (filist6er,)
har hälften utaf er uppträdt.,
Slutligen kommer studentkonserten dagen ef-
ter i Carolina-salen. — Till denna sängfest
borde studenterna ha sparat på sina strupar,
men det ha de icke gjort; också har vanligen
en förste tenor blifvit hes eller en bas förkylt
sig; men alltid finnes folk som kan sjunga, så
att konserten blir lyckad. VWVackrast är det som
sjunges i trapporna sedan sjelfva konserten slu-
tat och mängden stannat dels i förstugan dels
på bron. Ack ja, de trapporna i Carolina Re-
divival När huset var bygdt i aflång fyrkant
af de lärda byggmästarne, och man skulle gå
upp i andra våningen, hade de lärde i distrak-
tion — glömt att bygga trappa d, v. s. huf-