Den hemlighetsfulla skatten.
Roman af Paul FEval.
(Forts. fr. n:r 205.)
— Du skall få god mat och varma klä-
der, och vi skola inrätta en hytt åt dig ofvan
däck, på det att du må kunna röka din ci-
garett i solskenet. Arrack skall du få så myc-
ket du behagar, och dessutom skall du få dela
bytet med oss; säg oss bara, hvar guldsands-
tunnan är gömd ...
Man behöfde icke höra mera. Martyren
i lastrummet var den stackars negern Bambo,
mannen med guldtunnan, och vi förstodo nu,
hvarför han icke vid vår affärd kommit och
önskat Nuranja, sin välgörarinna, lycka på
resan.
Sedan vi fått denna upplysning, hade jag
all möda i verlden att göra min myndighet
gällände. Naranja blef bestört, förlorade helt
och hållet humöret och ville bestämdt rädda
honom. Hon sade gråtande:
— Den stackars Bambo lofvade mig, att
jag skulle bli rik som en drottning. Det är
kanske åt mig han vill bevara sin hemlighet.
Miguel, som var mindre ömsint, tänkte
bara på hämd; han qåstod att om man sköt
ihjäl de tre Smitharne, skulle man sedan lätt
få händer med besättningen. Grelot föreslog,
att vi helt enkelt skulle spika till skansluc-
kan, såsom den värde kapten Surcouf gjorde
när han med en besättning af fyra man för-
de sextio engelska fångar till Saint-Malo. Han
stog sig att manövrera skonerten; ty för att