skiljas ifrån honom, inom kort icke skulle be-
gära bättre än att få komma tillbaka och stil-
la mig under hans förmynderskap igen. Jag
är fullt säker på av Tigerkatten, som uppfo-
strat mig endast i afsigt att i en framtid få
begagna mig såsom .edel fö: sina mörka pla-
ner, lätteligen skall låta sig bedragas af mig,
så slipad han eljest är.
— Ja, inföll don Estevan, allt det der är
temligen sannoligt.
— Nog tycker jag det åtminstone. Hör
ou, hur jag hade tänkt, att vi ekulle ställa
till: i morgon vid soluppgången resa vi begge
till San-Lucar; jag skall då sätta er i berö-
ring med en skälm, som jag känner till. Af
denne, som är mig oinskränkt tillgifven skola
vi komma att iå mycken nytta; genom honom
få vi veta allt hvad Tigerkatteu företar sig i
San-Lucar, der han ämnar värfva folk för nå-
got ändamål. Sedan skola vi skiljas åt; ni
beger er helt lugat tillbaka hit, och jag åter-
vänder fill vildmarken och uppsöker der Ti-
gerkatten. På sådant sätt få vi reda på allt
hvad han har för sig. Detta är mitt förslag;
hvad säger ni darom?
— Det är utmärkt min vän; ni har för-
utsett allt.
— Kom bara ihåg att ni icke fattar
misstro till mig, hvad helst än jag må före-
taga mig, äfven om ni skulle finna mitt hand-
lingssätt besynnerligt. Jag måste ha full fri-
het att göra och låta, huru jag behagar, utan
att ni anser mig för en bedragare.
— Var icke orolig för det, min vän!
Jag skall icke sätta tro hvarken till mina l