t O s NY Eldsvådan i Caristad. Från landsh.-emb. har ytterligare ingått följ. telegram: Telegrammet om understödsmedlen har tacksamt emottagits. Ränterikassan och stämpelpapperförrådet äro bergade. Af arkiven torde det vigtigaste vara räddadt. FEmbetslokaler erhållas i elementarläroverkets hus, hvilket dock ännu icke kunnat dertill ordnas, såsom fullt af husville, men torde i morgon kunna tillträdas. Elden är ännu att bekämpa på åtskillige ställen, der spannemål varit upplagd. Enskilda bankens alla dokumenter hafva lyckligen räddats och banken är redan i verksamhet. Helsotillståndet godt. Lifsmedel i myckenhet hitförde. Rapport till H. M. Konungen, som genom telegram betygat sitt lifliga deltagande, afgår i dag. Ett kompani af diet från Axevalla återvändande Wermlands regemente lärer beordrats, att till landshöfdingens disposition qvarstanna i Carlstad för vakthållning m, m. En handlande här i staden har fått bref från en svägerska, Hon hade skrifvit sitt bref på Silltorget. Det var hennes och henpves familjs bostad. I ett bref från orten berättar man oss följande ömkliga exempel på en obarmhertighet, som säkerligen varit ett enstaka undantag: Af flere trovärdiga personer berättas att under den rysliga eldsvådan i Carlstad, bland andra samvetslösheter, tilldrog sig följande, vittnande om den infamaste hjertlöshet: En handlande Modin, hvars hustru var säugliggande sjuk, utan förmåga att ens kunna flytta sig ur sängen, anmodade fyra sysslolösa personer af arbetsklassen att biträda honom med att bära hang sjuka hustru ut ur det af lågorna hvarje ögonblick hotade huset, men voro dessa personer nog nedrigt egennyttiga att före verkställigheten häraf, i ersättning begära först 5 rdr hvardera, hvilken begäran Modin lyckligtvis var i tillfälle genast kunna uppfylla, hvarförutan han nu måhända haft att begråta en bland lågorna omkommen älskad maka. Ur Göteborgs-Posten för i går hemta vi följande, som är den första skildring af sjelfva branden. Dessa underrättelser hade ankommit till Göteborg med passagerare å ett ångfartyg: Elden utbröt omkring kl. 112 sistl. söndags förmiddag i hattmakare Zetterbergs vid Skepparegatan belägna hus, hos en derstädes boende bagare Eriksson derigenom att ved och stickor som blifvit till torkning upplagda å cn ugn, hvartill spjellet var tilldraget, af hettan itändes. Under en temligen stark blåst spred elden sig med förfärande hastighet, I domkyrkan pågick just högmessogudstjensten, hvilken naturligtvis afbröts så fort klämtningarne började ljuda från tornet. Öfver Skepparegatan och den parallelt med denna löpande Tingvallagatan utbredde sig elden, förtärande allt i sin väg till torget, der, som förut nämnts, lågorna fingo ökad näring genom de der uppförda marknadsstånd och utbergade möbler, och vid 2-tiden på e. m. stodo alla vid torgets fyra sidor belägna hus, bland hvilka befunno sig frimurarelogen, residenset och rådhuset, i ljusan låga. Uwu det sistnämnda hade vid brandens början flera vaiulager blifvit inbergade, hvilka skyndsamt och så godt sig göra lät måste andanbergas till det vid elfstronden belägna Salttorget. Vid sprutorna arbetades under hela denna tid oförtrutet och såväl stadens innevånare sora de många resande sparade ingalunda några ansträngningar för att om möjligt dämpa elden. Detta var dock icke (30, or BR Ad rr Fet 185 sne råare pre ENT