- Utrikes Nyheter.
Preussen. Den 17 dennes upplöstes
landtdagen i konungens namn af ministerpre-
sidenten Bismarck med ett tal, hvaruti, som
förut är antydt, han beklagade att represen-
tantkammaren genom sin gensträfvighet hin-
drat genomförandet af konungens landsfader-
liga planer, och förklarade att regeringen utan
att bry sig om vare sig skriftligt eller mundt-
ligt motstånd, stark i medvetandet om sin goda
rätt och dito vilja, ämnar fortgå på den väg
den hittills beträdt, och som den anser vara
för landet riktig och helsosam.
Herrehuset fick deremot emottaga en al-
lerhögsta tacksägelse för visad trohet och nit.
Det förklarade sig också, omedelbart från landt-
dagens upplösning, vilja i ett för allt, under-
stödja regeringens politik, bevilja ministerens
budget och samtycka till marinlånet.
Wyskland. Den af adliga egendoms-
egare bestående patriotiska föreningen i Wis-
mar har vid sista generalförsamling såsom me-
del mot utvandringen och bristen på arbets-
folk rekommenderat näringsfrihet och hemmans-
klyfning. Nöden måtte verkligen vara bra
stor, då de mecklenburgska junkrarne måste
adoptera liberala åsigter.
HRysstand. Efter en lång följd af
framgångar ha ryssarne under general Eudo-
kimotf lidit ett alfvarsamt nederlag vid Tschim-
lett i Kokand, nära Taschkend, hvilken sed-
nare stad utgjorde deras egentliga mål. —
Naturligtvis ha ryska blad ingenting att med-
dela härom. .
Frankrike. Prins Napoleon skall ha
gifvit kejsaren tillkänna sin önskan att lemna
Frankrike, och derpå fått till svar, att han
för sin egen person kunde göra hur han be-
hagade; men att kejsaren, hvad barnen an-
gick, i egenskap af familjens chef fordrade att
kronans närmaste agnater stadna i Frankrike.
Målarinnanu Rosa Bonheurs utnämning till
riddare af hederslegionen har gifvit anledning
till efterforskningar, som visat att flera qvin-
nor förut blifvit dekorerade. Napoleon I gaf
korset. åt en barmhertig syster och en marke-
tenterska, Cavagnac likaledes åt en barmher-
tig syster, som under 50 år egnat sig åt de
fattige, och nuvarande kejsaren dekorerade
Mairens i Berry fru som, under det hennes
man ledde Decembervalen 1852, försvarade
Mairiet mot orfostiftare och dervid blef svårt
sårad.
Arbetsinställningarne i Paris ha ännu icke
slutat. Bland andra ha som bekant kuskarne
på de publika åkdonen fordrat högre aflöning,
emedan publiken, efter taxans förhöjning, ej
mera ger några drickspenningar. Denna fråga
är ännu ej bilagd, och följden deraf var att
det den 15 juni 1865 icke fanns att tillgå en
enda droska i verldsstaden i Paris.
Polen. Den redan under sista uppro-
ret föreslagna förstärkningen af Warschaus och
Modlins fästningsverk skall nu sättas i ver-
ket. Befallning derom är redan utfärdad.
falien. Vid firandet af kristi leka-
mensfesten i Neapel anställdes ett betydligt
tumult i de till katedralen stötande gatorna
af en hop bourbonister och klerikale, uppgå-
ende till omkring 400 man. Man ropade:
lefve religionen, lefve Kristus! ÖOrostiftarne,
och bland dem några prester, drefvos bort af
folket och ;ågra häktningar företogos. I följd
af denna händelse fordra tidningarne förbud
för alla processioner utom kyrkorna.
Amerika. Regeringen har träffat an-
stalt att koncentrera 100,000 man i Texas och
att starkt befästa gränsen mot Mexico. Ge-
neral Sheridan, som skall ha befälet öfver trup-
perna, har fått order att gifva noga akt på
tilldragelserna på andra sidan Rio Grande.