I ÄR re
glädje, att vi i delta atseende äro skyldiga hela ame
rikanska folket vår gärd af beundran . . . Alla vår
sympatier äro för norden, men de forminska ej den
beundran som söderns hjeltemod ingifver. Eburu an-
vändt i orättvisans och lörvillelsens tjenst, är det icke
desto mindre hjeltemod . . . Det har kostat 4 års
ansträngningar och 700,000 menniskolif att komma
till rätta med söderns hufvudstad Richmond. Ingen
fästning, ej ens Sebastopol, har kräft så många an-
strängningar, och hvad de europeiska bufvudstaderna
angår, sä behöfver man icke tala derom, Man vet
huru de falla: Berlin, Wien, Madrid, Paris kunna
förtälja något derom.
Kriget började ila för norden, Denna plötsliga
eruption kastade all samhällets drägg upp på ytan och
utbredde den för allas ögon, Korruptionen och for-
räderiet drefvo oförsynt sitt handtverk. Men de blef-
vo snart ertappade, öfverväldigade och tilibakastötta
i silt intet; de försvunno mycket förr än den tende,
hvars bästa hjelptrupper de utgjorde... Pröfningen har
renat, varnat och forbättrat amerikanarne.
Denna republik således, hvilken man snsåg ah-
sorberad af aftarsl fvet, lörslappad af njulning och väl-
lefnad, oförmögen till de ansträngningar och offer
som kriget medför, denna republik har täflat med de
romerska och grekiska republikerna på slagfältet. Kri-
get 1774—0382, som skapade dess nationalnet, och kri-
get 1861—65, som uWtillintetgjorde slafveriet, ba in-
skrifvit dess namn bland ue främsta i krigarörans
annaler.
Men dessa krigiska dygder, så sällsynta de än
äro, synas små och obetydhga i jemiforelse med de
borgerliga dygder, den nordamerikanska racen ädaga-
lagt under hela detta krig. Ingen Iribet undertryckt, in-
gen lag kränkt, ingen tämma nedtystad, togen ga-
ranti uppgifven, ingen diktatur begard — det är verk-
liga undret och den största segren, Horen och sen,
Europas folk, ni som genast förloren hulvudet sä snart
en inre fara hotar; I ären väl tappre på slaglältet,
men demoraliserade af hvarje medborgerlig lara; I
ären servila folk, för bvilka en temporär diktatur ej
är nog att lugna och trösta, och som endast då kän-
nen er lugna och trygga, då ni afstätt alla rätvgheter.
Ack, bvar finnes den europeiska nation, som med
sädant lugn och beslutsamhet skulle uthärda det bor-
gerliga krigets svåra prof?
Under alla de styrelser som i Frankrike efterträdt
bvarandra ba politiska förbrytelser alltid tjenat till
mouv för omstörtning i lagstiftningen . . . den ame-
rikanska demokratien vet icke at någon sådan panisk
förskräckelse. En brottsling undanrödjer plötsligt vid
en allmän fest statens cbef, som drog allas blickar
till sig och beherrskade allas hjertan. Men hvar:
keno bestörtningen eller indignationen kom detta
verkligt stora folk att tappa bufvudet; efter liksom
före brottet blir det herre öfver sig sjelf och sin hi-
storia; ingen lag ändras, ingen tidning förbjudes, in-
gen undantagsåtgärd stör samhällets naturliga och re-
gelbundna gäng . ..
Amerikanska folket har således icke tänkt att ta-
ga sin tillflykt till sjellmord för ati befria sig från
fruktans och ovwisshetens plågor, Olikt dessa dårar,
om hvilka Augustinus talar, som af fruktan att mista
sitt jordiska goda glömde det himmelska och för-
lorade allt, ha amerikanarne framför allt bevarat sitt
högsta goda: äran och fribeten, och icke för något
pris velat offra den; allt annat ha de fått i öfvertlod,
De ha ingenting förlorat, men räddat allt. De ha
dertill gifvit verlden exemplet af ett folk, som räd-
dar sig utan diktatur och proskription, utan Caesar
och utan Messias, utan att bli sig sjelf och sin bi-
storia otroget, Frihetens bildstod har aldrig blifvit
beslöjad. Belägringstillståndet förblef obekant i alla
städer, som ej belägrades eller omedelbart hotades af
Henden, Den lagliga ordningen upprätthölls öfverallt
och respekterades. Alla tidningar utkommo oafbrutet
utan något slags censur; till och med de mot nordens
sak fiendiligt sinnade tidningerne kunde fortfara och
expediera sina bref till Europa utan lara eller hinder.
Utom der de militära operationerna verkställdes bar
den individuella friheten icke lidit någon inskränkning;
asseciationsfriheten väckte inga misstankar, och ingen
klass, ingen kategori af medborgare förklarades miss-
iänkt eller ställdes utom lagen.