VÄ PT OTT
2 PD VES TJ AVIV, NUVVVARUVUII CC NY
FEST Te RS OR SRA ARS PASTE fees ATS
I
I
allmänt väl och allas rätt. Denna dubbla se-
ger, som det oförlikneliga amerikanska folket
vunnit öfver dem som ville med våld bryta
grundlagen för att bibehålla slafveriet — denna
seger har hänfört till och med en legitimist,
katolik och konservativ sådan som den snill-
rike franska pären grefve de Montalembert
till jubelrop. Vi göra säkerligen många af
våra läsare ett stort nöje med att meddela
några utdrag af en skrift af honom om de
Förenta staternas seger, hvilken skrift är en
af de märkligaste företeelser på de sednare
åren :
Grefve de Montalembert säger bland
annat:
Låtom oss med odelad tillfredsställelse helsa den
lyckliga seger, som inom Förenta staterna betryggat
nordens triumf öfver södern, d. v. s. den lagliga mak-
tens seger Ofver en brottslig uppresning, sanningens
seger öfver lögnen, fribetens seger oOfver slafveriet.
Må det vara oss tillätet att öfverlemna oss åt en
så ovanlig glädje, och jemföra denna rörelse med de
alltför hastigt flydda dagar, då 1814 års Charta, Grek
lands befrielse; de engelska katolikernas emancipation,
Algiers erofring, Belgiens upprättande tätt efter bvar-
andra smyckade detta århundrades ungdom, gladde
och stärkte de frisinnade och markerade det sanna
framåtskridandets hvilopunkter. Nu bar åter efter
ett allt för långt mellanrum en lycklig seger sunnils;
en gång åtminstone har det goda besegrat det onda,
och makten i rättvisans tjenst skaffat oss den säll-
synta och höga njutningen att redan här i tiden se
en god saks framgång, som blitvit vunnen genom
goda medel och af ärligt folk.
Må vi derföre tacka härarnes Gud för denna se-
ger och denna lycka, Må vi tacka honom för denna
stora seger, som han beviljat till evig tröst för rätt-
visans och frihetens vänner, till evig förvirring för de
olika och talrika kategorier af sådana som undertrycka
sina medmenniskor genom träldom och korruption,
genom lögn, statskupp och tyranni,
Vi skola tacka Gud derföre att en stor nation
åter reser sig, derför att den renar sig från den ohygg-
liga spetälska, som tjenade alla frihetens vänner till
förevändning alt förbanna och håna den; derför att
den i detta ögonblick rättfärdigar alla förhoppningar
man byggt på den; derför att vi behöofde den, och den
nu blitvit oss återgifven räddad och triumferande,
Vi mäste tacka Gud, emedan friheten segrat i
denna stora och förfärliga strid emellan slafveriet och
friheten, hvilken, hos oss van vid så många missrök-
ningar, förräderier och misstag, komprometterad och
nedsatt genom så många falska vänner och ovärdiga
kämpar, behöfde en af dessa stora upprättelser, som
på en gång låter hennes oskaltbara förtjenst lysa in-
tör allas ögon.
De konservativa i alla länder ha sagt: Ameri-
kanska folket skall icke kunna föra krig, och om än-
dock så sker, skall det, segrande eller besegradt,
blifva byte för någon lycklig general, någon Bona-
parte, som börjar med diktaturen och slutar med de-
spotismen, som hans medborgare skola anropa att
rädda dem, och som för denna räddning skall affor-
dra dem hvad alla Cesarer fordra, äran och friheten.
Nåväl, i denna punkt åtminstone har man fått
visshet, och aldrig har en förutsägelse blifvit fullstän-
digare vederlagd.
Amerikanarne ha fört det svåraste och förfärli-
saste af alla krig, inbördeskriget, med utveckling af
alla de egenskaper och dygder som karakterisera en
stor krigarenation. Ingen annan nation, ej en gång
det revolutionära Frankrike med dess fjorton armeer,
har uppställt och fört mot fienden jemförelsevis så
talrika, disciplinerade och väl utrustade stridskrafter.
Dessa köpmän ha för krigets behof offrat sin föormö-
genhet med lika stort slöseri, som de engelska krä
marne i striden mot Napoleon, och sina barn med
samma heroiska sjelfförsokelse som Fravukrike 1792 i
striden mot Europa . . .
Dessa stridskrafter kommenderades af improvise-
rade generaler, af hvilka flera visat sig värdiga att
vandra i våra berömdaste republikanska generaleis
fotspår; af män som icke allenast varit mästare i tak-
uk och strategi, utan äfven hijeltar i mod och åter-
bållsamhet; af stora politiei och stora medborgare.
Grant och Lee, Burnside och Sherman, Mac Clellan
och Beauregard, Sheridan och Stonewall Jackson ha
ristat sina namn i historiens stora bok.
Jag nämner med afsigt de förnämsta cbeferna i
båda de fiendtliga armeerna, Ty jag erkänner med I
ME Mål