väg att sjunka. Från de nyss af eldsvåda
skadade husen blåste plåt och stenar ned. —
Pionk, fönster och takpannor ha varit i ovan-
lig rörelse.
Svenska Bibelsiällskape! firade
i går sin femtioåriga jubelfest. Högtidlighe-
terna börjades kl. 11 i Storkyrkan med guds-
tjenst. Altartjensten förrättades af pastor pri-
marius d:r Fallenius och magister Widn, hvars
sköna röst man fick höra i messan; från or-
gellikta.en utfördes sång af elever vid Musi-
kaliska akademien samt Nikolai och Clara
skolor. Derefter höll domprosten i Upsala
professor Torn en predikan, lysande af skön-
talighet, mot den falska upplysningen, såsom
vördiga presterskapet alltid kallar det gudom-
liga förnuftets läror när de strida mot prester-
skapets eget förnuft. :
På eftermiddagen samlades sällskapet kl.
6 i stora börssalen.
Excellensen Sparre öppnade festen med
några ingångsord och framställde såsom första
auledniogen till bibelsällskapets stiftande den
helzosamma reaktion som inträffade efter skak-
vingarne i slutet af förra och början af detta
århundrade, hvilka haft sin egentliga och djupa
rot i öfverhundtagande vantro. (!) Derpå uppma-
nade han eckreteraren hofpredikanten Björn-
ström att uppläsa redogörelsen öfver sällska-
pets verksamhet.
Enligt denna redogörelse hade sedan säll-
skapets stiftelse i början af år 1815 genom
dess försorg blifvit spridda icke mindre än
nära 800,000 biblar. Genom engelska bibel-
sällskapet, till hvilket vårt svenska står i stor
tacksamhetsskuld för nitisk hjelp och rikligt
understöd af penningar, hade dessutom öfver
1,482,000 biblar blifvit under det sista half-
seklet spridda i Sverge. Då det evangeliska
sällskapet, hvarur det nuvarande bibelsällska-
pet kan auses hafva utgått, år 1809 stiftades,
funnos här i landet endast 101,600 biblar.
Nu deremot finnes, som sagdt, 2 millioner och
således minst ett exemplar på hvarannan in-
vånare. Tänk Jå, menade talaren, huru myc-
ket arbete återstår innan Åkvarje invånare har
sin bibel.
Domprosten i Lund, doktor H. M. Molin,
som fått i uppdrag att hålla festtalet, hade
tagit till ämne för sitt föredrag alt söka sam-
manjemka de nyare tidernas vetenskavliga rön
med bibelns läror. Talaren framhöll, huru-
som skiljaktigheterna icke rörde så mycket
hufvudsaken utan egentligen mer eller min-
dre viguga detaljer, och vid närmare skärskå-
dande kunde en stor del af dem läst samman-
Jemkas och förklaras. Blanå mycket annat
nämnde ial. att många gjort sig löjliga öfver
bibelns påstående att vexterna skapades på
tredje dagen, men solen först på den fjerde.
Huru kunde man väl tala om vexter utan sol,
hade de sagt. Enligt talarens förmenande
kunde vexternus existens före solen lätt för-
läras genom vär: en i jordens iure, som i ti-
dens börj: in var mycket starkare än nu. Hvad
var tids lärde vilja våstå med afseende på
menniskoslägtets ålder, nemligen att det fun-
nita till hundratusentals år, kunde tal. icke
ills gå in på. Existerade det verkligen men-
niskor före Adams dagar, så tillhörde de ett
inpat slägte, väseudtligen olikt vårt. ) Man
unde icke tänka sig att varelser, begåfvade
ned så stor förmåga att utveckla sig. som
rutidens menniskor besitta, skulle kunna ha
efval så länge, utan att ha lemnat något spår
fier sig, utan att ha den minsta historia.
Pal: afslutade föredraget med en bön.
Vid festen voro konungen och prins Oscar
uirvarande.
Mreslurunarknaden a Ladw-
frerdsgåärde? hölls i går. Dåliga ha dessa
narknader alltid varit under de få år, som de
Xistcerat, men den i går var en riktig parodi
å kreatursmarknad. Der fanos snart sagdt
varken köpare, säljare eller varor. 12—13
ötkreatur och några hiästkrakar — sådan har
a kännare beskrifvit den; och vid sådant för-
ällande torde npotering af priserna vara öf-
erflödig.
I Apornas? SR d aft D. NI