mit åter till denna fordna glada tiden, då man kunde få gå upp på kuggis och välkomna en nybakad till lycklig examen, och hurra litet med honom i domtrappan. Fast nej — de tiderna vända väl aldrig igen, ty det är inte samma känsla att ta examen andra, som första gången. Jag går upp som student i examen och kommer ner som — stor student. Hela skilnaden är blott att jag i sednare fallet har blifvit stor. Maj kommer nu att gå helt lugn förbi, då förr deremot från kl. 7—2 på aftonen stadens offentliga ställen genljödo af sånger och hurrarop, och den hvita nya mössan, köpt kl. 38, låg slumrad i en bål och sof längre fram på qvällen.