let inkommit, hvaraf upplystes att skottet varit
ögonblickligt dödande, remitteradt till Stock-
holms rådhusrätt.
Hög ränfa. Kongl. Maj:t har genom
utslag den 14 December 1864, dömt qvarn-
byggmästaren Carl Qvarnström, att med ed
värja sig från handlanden Anders Gustaf Hall-
bergs käromål, att Qvarnström dels å 2:ne af
Hallberg till honom uthändigade skuldsedlar
den 15 maj 1861, hvardera å 300 rdr rmt,
icke tagit en sammanräknad ränta af 180 rdr
för en tid af 9 månader, dels ock att han icke
vid belåning den 30 September 1861 på 2:ne
månader, af en utaf landtbrukaren IL. M, Dahl
utställd vexel å 4,500 rdr tagit i ränta 400
rdr, samt den 2 December samma år, för en
tid af 3 månader, beräknat ränta å en lika-
ledes af Dahl utställd vexel å 4,500 rdr till
600 rdr rmt. Hvarförutan Qvarnström blifvit
ålagd ersätta Hallbergs kostnader hos Kongl.
Maj:t.
Blommor i Aärifbänk. Till råd-
husrättens tredje afdelnings sednaste session
hade trädgårdsmästaren Corl Gustaf Ernlund
instäimt ekonomidirektören Johan Öman med
yrkande om ansvar å denne för det han velat
qvarhålla Ernlund i sin tjenst längre än han
blifvit städslad, och begärde dessutom att dom-
stolen måtte ålägga Öman att till Ernlund
utge ett betyg, deri hans skicklighet, nykter-
het, trohet och pålitlighet borde omnämnas,
så att han vore i stånd att på detsamma er-
hålla en förmånlig tjenst.
Herr Öman var personligen tillstädes och
förklarade att han visst icke ville qvarhålla
Ernlund, utan tvärtom önskade at domstolen
måtte skilja honom från hans hos Öman inne-
hafvande tjenst. Härpå inlemnade Öman Ern-
lunds meritlista, som af ordföranden upplästes,
och hvilken innehöll en lång följd af ankla-
gelser mot Ernlund, för af honom begångna
förseelser.
— Direktören får vara god och ge en
närmare förklaring öfver förloppet och beskaf-
fenheten af alla dessa angifvelser — förkla-
rade ordföranden. Först och främst står här
nämnt om att Ernlund varit orsaken till en
hos herr Öman uppkommen eldsvåda.
— Ja, det är sannt, elden brände upp
taket på ett drifhus, der jag dref sparris —
svarade Oman.
— Hur gick det till?
— Jag var inte sjelf närvarande; men han
har sjelf erkänt det, och jag fordrar 70 riks-
daler i ersättning för den sparris som brändes
upp och som frös bort.
— Här står också att Ernlund förstört
två hundra blomsterlökar.
— Ja, äkta Haarlemska blomsterlökar
som förfrusit, och för dem fordrar jag 75 riks-
daler i ersättning.
— Så är det 300 rara växter?
— Som också frusit bort, och som Ern-
lund skall betala med 200 riksdaler.
— Så står det nämnt om sönderslagna
fönster?
— Ja, Ernlund har inte ordentligt täckt
öfver drifbänkarne och derför har fönsterna
sönderslagits till ett värde af minst 100 riks-
daler.
— Och allt .der skall skrifvas på Ern-
lunds skuldregister?
— Ja, och ändå mera, ty han har satt
mig sjelf i fara, han har stört mitt folks dans-
nöjen, han har varit full, han har oqvädat min
hustru och mörbultat mig sjelf.
— Det der var mycket det — invände
ordföranden.
— Ja, och jag frågar om jag under så-
dana omständigheter kan i betyget omnämna
hans skicklighet, nykterhet, trohet och pålit-
lighet? -— återtog Öman.
Målet uppskjöts till en annan dag, då
rätten skulle taga alla de invecklade frågorna
i närmare betraktande.
Samhällsvådliga barn. Sju styc-
ken minderåriga lärgossar voro i går uppkal-
lade till polisdomstolen för det de skulle hafva
stört samhällsordningen genom att i söndags
afton kl. 9—10 å Ålandsgatan hafva uppstämt
ljudeliga hurrarop. Fem af dem hade iakttagit
Proaäa AsAN umAsta vigt dan minsta unnmärke I