mit åter till denna fordna glada tiden, då
man kunde få gå upp på kuggis och väl-
komna en nybakad till lycklig examen, och
hurra litet med honom i domtrappan. Fast
nej — de tiderna vända väl aldrig igen, ty
det är inte samma känsla att ta examen an-
dra, som första gången. Jag går upp som
student i examen och kommer ner som —
stor student. Hela skilnaden är blott att jag
i sednare fallet har blifvit stor. Maj kommer
nu att gå helt lugn förbi, då förr deremot
från kl. 7—2 på aftonen stadens offentliga
ställen genljödo af sånger och hurrarop, och
den hvita nya mössan, köpt kl. 38, låg slum-
rad i en bål och sof längre fram på qvällen.