hästkrafter kunde blifva disponibla för industriella ändamål. Då uti England för hela detta lands jernproduktion och jernförädling användes en drifkraft af 242,000 hästkrafter, så finner man att ensamt Göta elf lemnar mer än hälften af detta belopp. För hela den preussiska industrien användes en drifkraft af 100—120,000 hästkrafter, således ej fullt uppgående till det belopp Göta elf ensam lemnar. Men om nu af Göta elfs tillgång endast 20—30,000 hästkrafter blefve använda, så skulle dock härigenom betydliga verkstäder uppstå och gifva sysselsättning åt 30-—40,000 man, hvilka med sina familjer skulle utgöra ansenliga fabrikssamhällen, de der snart borde uppvexa till stora fabriksstäder. När man således, enligt hvad förut är anfördt, vid användandet af vatten i stället för ånga har en vinst af 53 å 113 öre pr hästkraft i timmen, så skulle vid användandet af 130,000 hästkrafter i Göta elf, framför begagnandet af ånga, vinsten blifva för år omkring 25 3 50 millioner rdr, eller, om blott 30,000 hästkrafter användes, 5 å 10 millioner: En sådan fördel, menade talaren, bör bidraga att utjemna olägenheterna af dyrare råämnen och mindre arbetsskicklighet samt att möjliggöra en täflan mellan svenska och utländska industriidkare. Kapitalvärdet af en sådan nu oanvänd kraft har man i Sverige svårt att göra sig ett begrepp om; men annorlunda är förhållandet hos folk med mera uppdrifven industri, t. ex. i Frankrike. Der förhyr man vattenfall eller vattenkraftmachiner pr hästkraft; priset är olika efter läge och transporttillgång, men utgör vid gynnsamma lägen 115 rdr pr hästkraft, motsvarande ett kapital af 1,900 rdr och med mindre gynnsamt läge 1,050 rdr. Med tillämpning häraf skulle kapitalvärdet af Göta elfs 130,000 hästkrafter utgöra 136 å 247 millioner rdr, eller för 30,000 hästkrafter 313 å 57 millioner, och för 100 hästkrafter 190,000 å 105,000 rdr. Dylika rika, nu oanvända krafttillgångar finnas utom vid Göta elf på många orter i vårt fädernesland, erbjudande gynnsamma belägenheter för anläggande af industriella verk såsom vid Motala, Skärblacka, Fiskeby, m. f. ställen efter Motala Ström, hvars naturkraft man endast i Norrköping i någon ansenligare mån begagnat sig af. Talaren omnämnde derjemte att vi äfven här i Stockholm hafva en obegagnad krafttillgång neml. vid Norrström, der visserligen en olägenhet af Mälarens och Jaltsjöns omvexlande vattenstådd förorsakas, men dock ej värre, än att naturkraften kunde användas antingen Saltsjön eller Mälaren står nögst. (Efter Posttidningen.)