svarade mekanisten. Jag anser det godt och vill förja det. — Nå, det låter höra sig! . .. på det sättet talar en förnuftig karl. . . tvinga er ... tvinga er, så går det! Polissergeanten hade lemnat cellen. Fångknekten närmade sig Vaubaron och lutade sig intill honom sade han helt hemlighetsfullt åt honom med halfhög och förtrolig röst: — Jag är en godhjertad tok, må ni veta, och jag vill derför gerna åtaga mig attihemlighet gifva er ett litet glas bränvin, d. v. s. om ni har penningar att betala det med .. Om det är någonting som skall gifva en anklagad säkerhet inför domstolen, och hjelpa honom att svara presidenten så det duger, så är det min gamla cognac . .. Den som fått några droppar af den blir verkligen en ny menniska ... Nå, hur är det, säg ett ord bara, och jag skall hämta hit flaskan. — Jag kan tyvärr ej säga det ord ni önskar; svarade Vaubaron nedslaget. — Ah, bah! hvad hindrar er? — Det vigtigaste skäl i verlden jag har ingenting att betala er med . .. — Prat! — Det är likväl den strängaste sanning. — Ni må väl åtminstone ha tio sous vet jag. — Nej, inte en gång fem . . . Jag eger inte en enda centime. Fångknekten ref sig bakom örat. — Fan vet hvarför, men saken är den att ni intresserar mig! . . . Jag är en gammal narr ser pi, och beviset derpå är att jag ger