skaffade sig af en 1 närheten boende bekant
en mössa, för att icke behöfva gå hem bar-
hufvad i kylan. Sålunda tryggad, återvände
han till balen. Nyheten att tvenne hattar
saknades spridde sig snart bland balgästerna,
och hvar och en af dem sökte nu bevara sin
för samma öde. En vän till den mössklädde,
som ville deltaga i en dans men icke skilja
sig från sin hatt, bad honom att taga den i
förvar tills dansen vore slut. ÅAskådaren, som
nu hade två hufvudbonader, stoppade mössan
i fickan, så att en del deraf syntes, och satte
hatten på hufvudet. Några personer betrak-
tade innehafvaren af både mössa och hatt med
misstänksamma blickar och kommo snart öf-
verens om att han måtte vara hatt-tjufven.
Efter dansens slut tillkallades en poliskonsta-
pel. Knappt hade denne hunnit fråga huru
herrn fått två hufvudbonader, förrän dansören
infann sig och löste gåtan genom att återtaga
sin hatt. De kringstående utbrusto i skratt,
hvari poliskonstapeln instämde; och aldra löj-
ligast föreföll händelsen den misstänkte, som
blifvit ansedd för att ha stulit en annans hatt,
oaktadt han i sjelfva verket sjelf hade blifvit
bestulen på sin egen.
Straff för oloflig snhöbollkas!-
ning. En skollärare som utfärdat förbud
för sina lärjungar att kasta snöboll hittade
på att låta den som öfverträdde förbudet, hålla
en jättelik snöboll i handen tills snön var
fullkomligt upps: ält.
Maskeraden veh döden. En
välmående handtverkare hade kommit öfverens
med sin hustru om att gå på maskeraden. För
sin piga föregåfvo de att de skulle på bröl-
lop, emedan hon redan förut bedt om tillstånd
att i sällskap med sin fästman besöka balen,
hvilket dock nekades henne. Under deras
frånvaro skulle hon se efter barnen, tre till
antalet, af hvilka det äldsta var 5 år. Då
mannen och hustrun aflägsnat sig, lemnade
baltankarne pigan ingen ro, hvarföre hon
klädde på sig, lemnade barnen åt en gammal
grannqvinna, som lofvade att då och då se
till dem, och tog vid 9-tiden i sällskap med
fästmannen samma väg som hennes herrskap.
Då grannqvinnan kl. 12 på natten inkom till
barnen, fann hon till sin förskräckelse att det
yngsta, en två-årig flicka, fått strypsjukan.
Hon visste ingen annan råd än att begifva
sig så fort som möjligt till balen för att söka
upp pigan. Men i stället för denna stöter
hon på handtverkaren och hans hustru, till
hvilka hon i sin ångest genast framförde
olycksbudet. Dessa fingo ej tid att tänka ef-
ter huru hon kunnat få reda på dem, utan
ville blott ha ett åkdon för att komma hem
till det sjuka barnet. Men då intet sådant
stod att få, begåfvo föräldrarne sig å väg till
fots, hvadan det dröjde lång tid innan de
hunno hem. Då de inträdde 1 sängkammaren
sutto deltagande grannar kring den lillas bädd
— hon låg just i de sista andetagen och var
inom kort ett lik. Först vid 4-tiden hemkom
pigan.
Etl säki att slippa betala hyran.
En husegare inställde sig en dag hos sin hy-
resgäst, för att uppsäga honom, men träffade
honom icke hemma. TI stället stötte värden
på hyresgästens hustru, som tog emot honom
i en förtjusande neglige. Madame hade just
sin beau jour och gjorde ett sådant intryck
på hyresvärdens hjerta, att hans egentliga
ärende blef en bisak och att han i dess ställe
uppbjöd hela sin förmåga att visa sig älskvärd
och intaga den unga vackra frun. Så länge
hans artighet höll sig inom gränsen för det
passande, behaudlades den såsom skämt, men
då den eldfängde kurtisören ryckte fram med
oförtydbara anbud, undanbad hon sig hans be-
sök och lät honom förstå, att hans visit icke
skulle blifva någon hemlighet för hennes man.
Helt skamflat aflägsnade värden sig med den
korg han bekommit. Hustrun höll ord och
den skymfade äkta mannen drog saken inför
domstol, der en förlikning egde rum på så
sätt, att värden tillät hyresgästen lemna sin
innehafda lägenhet utan ati betala hyra, och
med denna upprättel.e förklarade sig äfven
hyresgästen nöjd.
Ett kowvstverk, förfärdigadt af metall-
arbetaren Lorentzen i Hamburg, har förevisats
derstädes. Hela Dyppelställningen med preus-
sarnes angreppsarbeten, batterierna vid Gam-
melmark, Vemmingbund, Alssundet och en del
af Als är troget framställd på en yta af 196
qvadratfot. Man öfverskådar hela terrängen,
kullar och dalar, landsvägarne, Dyppelbyn,
tältlägren, pontonbryggan vid Sonderburg, de
danska örlogsfartygen, hvaribland Rolf Krake
m. m., och får en vidsträcktare öfverblick af
kriogsteatern än som är möjligt på ort och