skaffade sig af en 1 närheten boende bekant en mössa, för att icke behöfva gå hem barhufvad i kylan. Sålunda tryggad, återvände han till balen. Nyheten att tvenne hattar saknades spridde sig snart bland balgästerna, och hvar och en af dem sökte nu bevara sin för samma öde. En vän till den mössklädde, som ville deltaga i en dans men icke skilja sig från sin hatt, bad honom att taga den i förvar tills dansen vore slut. ÅAskådaren, som nu hade två hufvudbonader, stoppade mössan i fickan, så att en del deraf syntes, och satte hatten på hufvudet. Några personer betraktade innehafvaren af både mössa och hatt med misstänksamma blickar och kommo snart öfverens om att han måtte vara hatt-tjufven. Efter dansens slut tillkallades en poliskonstapel. Knappt hade denne hunnit fråga huru herrn fått två hufvudbonader, förrän dansören infann sig och löste gåtan genom att återtaga sin hatt. De kringstående utbrusto i skratt, hvari poliskonstapeln instämde; och aldra löjligast föreföll händelsen den misstänkte, som blifvit ansedd för att ha stulit en annans hatt, oaktadt han i sjelfva verket sjelf hade blifvit bestulen på sin egen. Straff för oloflig snhöbollkas!ning. En skollärare som utfärdat förbud för sina lärjungar att kasta snöboll hittade på att låta den som öfverträdde förbudet, hålla en jättelik snöboll i handen tills snön var fullkomligt upps: ält. Maskeraden veh döden. En välmående handtverkare hade kommit öfverens med sin hustru om att gå på maskeraden. För sin piga föregåfvo de att de skulle på bröllop, emedan hon redan förut bedt om tillstånd att i sällskap med sin fästman besöka balen, hvilket dock nekades henne. Under deras frånvaro skulle hon se efter barnen, tre till antalet, af hvilka det äldsta var 5 år. Då mannen och hustrun aflägsnat sig, lemnade baltankarne pigan ingen ro, hvarföre hon klädde på sig, lemnade barnen åt en gammal grannqvinna, som lofvade att då och då se till dem, och tog vid 9-tiden i sällskap med fästmannen samma väg som hennes herrskap. Då grannqvinnan kl. 12 på natten inkom till barnen, fann hon till sin förskräckelse att det yngsta, en två-årig flicka, fått strypsjukan. Hon visste ingen annan råd än att begifva sig så fort som möjligt till balen för att söka upp pigan. Men i stället för denna stöter hon på handtverkaren och hans hustru, till hvilka hon i sin ångest genast framförde olycksbudet. Dessa fingo ej tid att tänka efter huru hon kunnat få reda på dem, utan ville blott ha ett åkdon för att komma hem till det sjuka barnet. Men då intet sådant stod att få, begåfvo föräldrarne sig å väg till fots, hvadan det dröjde lång tid innan de hunno hem. Då de inträdde 1 sängkammaren sutto deltagande grannar kring den lillas bädd — hon låg just i de sista andetagen och var inom kort ett lik. Först vid 4-tiden hemkom pigan. Etl säki att slippa betala hyran. En husegare inställde sig en dag hos sin hyresgäst, för att uppsäga honom, men träffade honom icke hemma. TI stället stötte värden på hyresgästens hustru, som tog emot honom i en förtjusande neglige. Madame hade just sin beau jour och gjorde ett sådant intryck på hyresvärdens hjerta, att hans egentliga ärende blef en bisak och att han i dess ställe uppbjöd hela sin förmåga att visa sig älskvärd och intaga den unga vackra frun. Så länge hans artighet höll sig inom gränsen för det passande, behaudlades den såsom skämt, men då den eldfängde kurtisören ryckte fram med oförtydbara anbud, undanbad hon sig hans besök och lät honom förstå, att hans visit icke skulle blifva någon hemlighet för hennes man. Helt skamflat aflägsnade värden sig med den korg han bekommit. Hustrun höll ord och den skymfade äkta mannen drog saken inför domstol, der en förlikning egde rum på så sätt, att värden tillät hyresgästen lemna sin innehafda lägenhet utan ati betala hyra, och med denna upprättel.e förklarade sig äfven hyresgästen nöjd. Ett kowvstverk, förfärdigadt af metallarbetaren Lorentzen i Hamburg, har förevisats derstädes. Hela Dyppelställningen med preussarnes angreppsarbeten, batterierna vid Gammelmark, Vemmingbund, Alssundet och en del af Als är troget framställd på en yta af 196 qvadratfot. Man öfverskådar hela terrängen, kullar och dalar, landsvägarne, Dyppelbyn, tältlägren, pontonbryggan vid Sonderburg, de danska örlogsfartygen, hvaribland Rolf Krake m. m., och får en vidsträcktare öfverblick af kriogsteatern än som är möjligt på ort och