i gref Holsteins huskapell på Ledreborg, Odense, Fredericia, Horsens, Randers oc Århus — Dagstelegrafen fullständiga förf:s uppgifter med den, att man på allr sista tiden äfven börjat hålla katolsk guds tjenst i Ålborg — samt i Thorshavn oc Reykjavik. Hela missionen utgör en de af det apostoliska vikariatet för den nordi ska missionen, hvilket af den påfliga stole: är uppdraget åt biskopen i Osnadrick så som provikeris och förvaltas af den uta påfves Utuämnvde prelekten, hr Gilder, pres vid Ansgarii-kyrkan. Vidare upplyses ati då proselyiernes antal steg och tilloppet a katolska gkolbarn strax växte från 19 til 80 samt efter hand uppgick till 200, inkal lade man för tjugu är sedan den helig: Josefs systrar från Chambery i Savoyei för att sörja för barnauppfostran och de sju kes värd. Af dessa systrar finnas nu pt särskilda missionsanstalter sextio, som häll: skolor och till och med bygt ett hospital : Kjöbenhavn, hvartill protestanter bidragi med flere tusen rbdlr. Utom den högre flickskolau i Kjöbenhavn hafva syatrarn: öppnat dylika i Odense, Fredericia cch Ran ders samt utom Danmark i Stockholm, Gö teborg och Kristiania. Den katolske för fattaren, som är full af tacksamhet mot Danmark för den tolerans, som der är rå dande, förklarar att det är den herrskånde trosfriheten, som gör det möjligt för katolicismen att vinna proselyter, och att katolikerne hafva väl och troget för sin räk. ning begagnat frihetens period och uppnätt betydande resultat genom det lugna och fredliga sätt, hvarpå de uppträdt och ver kat. Der tillägges vidare, något som sär skildt bör uppmärksammas: När man ka star en blick på de nuvarande kyrkliga för hållandena i Danmark och det lika mycket väckande som intressanta tillståndet för öfrigt inom den lutherska kyrkan, så kan man förstå att den katolska missionsverk. samheten just nu bar en synnerlig betydelse i den gulowliga försyaens plan med afse. ende å Danmark. På såmma sätt fram hålles att under den pågående striden inom kyrkan och under de trångmål, kyrkan lider från riksdagens sida, böra vi katoliker väl med förtröstan se framtiden ;ill mötes. Slutligen förekommer en uppmaning att skicka tyska noviser til Danmark, derför att de katolska ordensaystrarna hafva visat huru mäktig deras verksambet är att förjaga fördomarne mot den katolska kyrkan och bana vägen fören försoning med henne, liksom det är lättare för tyska än för franska qvinnor att lära det närslägtade skandinaviska språket.