stade för att välja, nemligen Dubinski som redan vid Ledochowskis val gjord starka protester deremot (emedan) en starl tryckning utöfvades på kapitiet af den påf lige nuntien Franchi), och som på de senår åren riktat mycket närgående tillvitelse mot erkebiskopens förvaltning, bland anna emedan han skuile ha blundat för betydande underslet. De tvenne andlige vikarierne . stiften (Janiseweki och Wojciechowski) er kännas nu icke längre af statsmakten och mista sin lön, men utpantas likväl och ho tas med fängelsestraff för de prestutnämnin gar, de företagit eller uraktlåtit i strid med kyrkolagarne. Likaledes blifva flere af de förfoganden, Lsdochowski vidtagit, upphäfda af de nya komwissarierne: en kyrka i Gratz. som han upplåtit åt några munkar, har åter blifvit dem fräntagen, och ett hospital, för hvilket han tillsatt en till, största delen andlig styrelee, skall få en annan direktion. Slutligen har det så kallade andliga disciplinär. huset i Storchnest, der presterne gjorde bot för disciplinärstraff, biifvit stängdt. I Paderborn, der biskop Martin äfven för nyade gänger blifvit dömd till böter och var på väg att komma i fängelse, hafva böterna två gånger blifvit betalta af män i staden utan biskopevs vetskap och vilja. Regeringen utsträcker nu också sina anti klerikala åtgärder till Elzase, som hittills blifvit skonadt, hvarför biskop Raes i Strassburg misstänktes att hafva gjort regeringen andra medgifvanden. Under loppet af några få dagar ha det stora biskopliga seminarium i Zillisheim samt ett gosseseminarium och en nunneskola i Strassburg blivit stängda. Petitioner hos regeringen haicke burit nägon frukt. I synnerhet den första åtgärden utgjorde ett härdt slag, ty seminariet i Zillisheim är ett af de största institut i hela Elsass: dess byggnad har kostat 112 mill. francs och är en af de vackraste i landet. Orsaken till seminariets stängande var, att den nuvarande rektorn lika litet som hans företrädare, riksdagsmannen abbe Guerber, ville medgifva statens skolinspektör rättighet att utöfva den Jagbestämda tillsynen öfver undervisningen. Bismarck befinner rig icke riktigt väl. Attentatet har gjort ett uppskakande intryck på honom; han lider af sÄårfeber i dena skzdade högra handen, kan blott med svårighet skrifva och tillbragte en orolig natt mellan den 13 och 14. Liäkarne hafva förbjadit boncm att arb:ta. E:sellertid iogå lyckönskuoingstelegram från alla håll och kapter. Kejsar Wilhelm och kouung Ludvig af Baiern sände genast lyckönskningar till Kissiogen, hvilket ockeå var förhållandet med det wirtembergska konungaparet.